Inte bara vindkraftverk skymmer horisonten

Ett första steg för fler vindkraftsetableringar är ett ordentligt system för ekonomisk ersättning till kommunerna.

Sveriges största havsbaserade vindkraftspark, vilken återfinns i Öresund.

Sveriges största havsbaserade vindkraftspark, vilken återfinns i Öresund.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2022-04-27 16:46
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

En fördubbling av elproduktionen förväntas behövas till 2050 och storskalig utbyggnad av vindkraft kan möta en del av behovet. Samtidigt riskerar markkonflikter att fördröja den nödvändiga gröna omställningen.

På uppdrag av Energimyndigheten har konsultbolaget Westander Klimat och Energi kartlagt hur många ansökningar för vindkraftsetableringar som stoppats till följd av det kommunala vetot. Under perioden 2014–2019 beviljades 55 procent av ansökningarna helt eller delvis, men för de 45 procenten som avslogs var det kommunala vetot anledningen i en majoritet av fallen.  I denna statistik är det inte heller inräknat alla de projekt där man valt att inte gå vidare med en ansökan till följd av att man efter samtal med kommuner redan från början fått negativ respons. 

Forskaren Stephen Jarvis tittar i en nysläppt SNS-rapport på hur lokalt motstånd samspelar med energifrågan. Fenomenet NIMBYism har en roll i sammanhanget, detta att det finns sådant som många är för, i teorin, men när det väl berör ens egen närhet blir man motvilligt inställd. Därav förkortningen ”Not In My Backyard”. Detta får stora negativa följder men kan vara svårt att mäta eftersom det handlar om projekten som inte blev av. Utifrån Jarvis uppskattning rör det i Storbritanniens fall hur som helst om kostnader på 8-23 miljarder pund till följd av ineffektivitet i planeringsprocessen.

Det är en rimlig utgångspunkt att kommunen och de som berörs av utbyggnaden ska ha makt i besluten. Samtidigt är det inte en liten sak som står på spel i form av klimatomställningen.

En bra avvägning är därför det förslag som regeringen lade fram om att kommunerna ska komma in tidigare i processen och ha ett fönster på 9 månader för att säga ja eller nej. I nuläget kan de stoppa projekt i ett väldigt sent skede. 

För att få fler ansökningar beviljade behövs det även få plats ett ordentligt system för ekonomisk ersättning till kommunerna. Miljöpartiets förslag om ersättning per nyproducerad terawattimme grön el är betydligt bättre än att som miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) prata om nya idrottsplatser - det är alldeles för futtigt. 

Ekonomiska incitament är dock inte hela lösningen på problemet. Värden som står på spel för lokalbefolkningen kan inte alltid kompenseras monetärt, dialog och balansering av intressen kommer behövas. Men likaså insikten att det inte bara är kraftverk som kan skymma horisonten, det gör även det akuta klimathotet.