Om Boris Johnson eller Emmanuel Macron kallar till presskonferens en eftermiddag när smittspridningen stiger brant i landet, då vet britter och fransmän att det vankas restriktioner, att vardagen snart kommer att te sig mycket annorlunda. När Magdalena Andersson gör samma sak undrar alla efteråt vad som egentligen hände.
På onsdagen skulle svenskarna jobba hemma ”i viss mån” och undvika trängsel i offentliga miljöer, kollektivtrafiken och på högskolan. Men vad är trängsel? Hur ska vi göra med jullunchen på lördag? Ingen vet, var och en får göra sina egna bedömningar. Om något är det ”eget ansvar” som kännetecknar svensk coronastrategi. Det behöver inte vara fel.
Redan förra veckan gjordes massavbokningar av julbord i hela Sverige. Resebranschen beskrev ett tvärstopp i bokningarna till jul- och nyårshelgen. Anledningen var smittspridningen, den nya omikronvarianten och en pressträff (2/12) där regeringen och Folkhälsomyndigheten presenterade ett ”underlag för eventuellt införande av nya smittskyddsåtgärder”.
Är svenskarna klokare än andra länders medborgare? Nej, bara väldigt vana vid att fatta liknande beslut sedan pandemin inleddes i mars i fjol. Håll avstånd, gå inte till jobbet om du är sjuk och undvik onödiga sammankomster, ni vet. Särskilt det där med avstånd, som upprepats tusenfalt. Då faller julbordet bort, liksom säkerhetskontrollen på Arlanda.
En lärdom från pandemin är att allt man slår fast kan man få äta upp vid ett senare tillfälle. Men om någon efter pandemin drar slutsatsen att den svenska strategin varit en framgång så är det med undantag för skyddet av de äldsta, före vaccinationerna. Och det är inget litet undantag.
Många företagare hade hoppats på en återhämtning under julhelgerna, särskilt i branscher som besöksnäringen, hotell och restaurang. Pandemistödet till företag har tidigare beskrivits som senfärdigt, otillräckligt och alldeles för krångligt. Nu föreslås förlängt evenemangsstöd till 31 mars och beredskap att åter införa omställnings- och omsättningsstöd om situationen förvärras. Om det räcker återstår att se.
Företagskonkurserna ökade i början av pandemin, men under 2021 har en viss återhämtning skett. Andra farhågor som inte besannats, åtminstone inte fullt ut, har varit risken för sämre psykisk hälsa i grupper som äldre, studenter eller skolbarn. Folkhälsomyndighetens rapport i våras (15/4) visade på små förändringar av måendet i befolkningen.
Snart blir det pressträff igen. Chansen är god att den som tittar och lyssnar redan inrättat sitt liv efter vad FHM:s generaldirektör Karin Tegmark Wisell och de övriga säger.