Sedan en dryg månad tillbaka har det nya rökförbudet varit i kraft. Förbudet har varit omgärdat av många tveksamheter: Hur långt ifrån uteplatserna får man stå och röka? Till vilken gräns sträcker sig krögarnas ansvar att avhysa rökarna - gäller det även efter stängningstid? Men kanske framför allt - hur extensivt ska förbudet tolkas?
Umeås politiker ville förklara hela stadskärnan som rökfri, men fick nej av förvaltningsrätten. Det var för långtgående för att vara i samklang med lagens intentioner. Stockholms stad har å andra sidan gått en annan väg - och har beviljat ett slags dispens från förbudet för ett antal krogar.
Det handlar om ett kryphål i lagstiftningen. Fortfarande finns nämligen en laglig möjlighet att ha rökrum inomhus. Stockholms stad har tolkat detta som att man rimligen borde kunna ha rökrum utomhus - under rigorösa restriktioner. Som att man inte får plocka med någon alkohol till “rummet” och att det ligger på ett behörigt avstånd till övriga gäster. Och har på sätt beviljat att ett antal krogar tillhandahåller rökrum utomhus. Lagtolkningen har inte fallit i god jord bland myndighetsfolk hos Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen, men till en eventuell rättslig prövning står tolkningen kvar.
Rökförbudet borde aldrig ha införts. Att rökning är skadligt känner alla till, och vuxna personer borde vara fria att fatta beslutet att röka själva. Staten har inget befogat ansvar att sköta myndiga personers hälsa i deras privata sfär.
Men när förbudet väl nu har införts kommer det sannolikt aldrig att avskaffas. Det är så det brukar se ut med förbud. En del protesterar till en början, men allteftersom vänjer sig folk och glömmer. Och nya generationer tar förbudet för givet. En kraftig majoritet av befolkningen är dessutom mycket positivt inställt till det nya förbudet, vilket också spelar in.
Då får man göra det bästa av förutsättningarna såsom Stockholms stad har gjort. Uppsala och kommuner i länet bör följa efter.
Det kan handla om studentnationer och andra större serveringar som skulle kunna vara intresserade. När det är belagt med restriktioner som i Stockholm finns ingen risk att någon utsätts för passiv rökning. Det värsta som kan hända är att rökare får en lite trevligare och en lite smidigare utekväll, när man inte ständigt behöver ta sig ut och in från krogen.
Dessutom skulle det nyligen uppstådda - och föga förvånande - problemet med att högar av stinkande fimpar samlas utanför uteserveringar, som UNT rapporterade om i går, kunna åtgärdas till viss del.
Och om “Stockholmstolkningen” till sist skulle falla i förvaltningsrätten är det ju inte svårare än att man kliver tillbaka till ruta ett och återinför totalförbudet.