Inbromsning i sista minuten för kontanterna

Kontant betalning blir kanske vanligare igen framöver.
Kontant betalning blir kanske vanligare igen framöver.

Sent omsider har vi i Norden börjat sakna sedlarna och mynten.

Ledare 13 februari 2023 15:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det senaste året har minskningen av kontanter i samhället planat ut. Under andra halvåret 2022 tog invånarna i Uppsala län ut 374 kronor i månaden från bankomaterna, jämfört med 380 kronor under samma period 2021 (UNT 13/2). Orsakerna kan vara flera, men insikten att det inte går att ha ett helt kontantlöst samhälle tycks äntligen ha slagit igenom brett.

Argumentet att äldre ska kunna handla överallt har hamnat något i skymundan. Dels är det allt färre äldre som saknar möjlighet att använda betalkort, dels har Ukrainakriget gjort att risken för påverkan blivit påtaglig. Elsystemet är betydligt känsligare än tidigare och cyberattacker som den mot Coop 2021 kan bli vanligare. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar alla att ha minst 2 000 kronor i kontanter hemma.

En annan stor farhåga med ett helt digitaliserat betalningssystem gäller individens skydd och integritet. Den frågan drivs hårt av Kontantupproret: Kontanter lämnar inga spår om vår konsumtion av mediciner eller andra produkter. Våra rörelser och inköp kan inte följas av vare sig staten, bankerna, företag eller en kontrollerande partner. ”Att ha ett betalsystem som är teknikoberoende och intrångsskyddat kan ses som en demokratisk rättighet”, skriver man på sin hemsida.

Nätverket Kontantupproret bestod till en början mest av äldre medborgare, med förre rikspolischefen Björn Eriksson i spetsen och pensionärsorganisationerna PRO och SPF som stöttepelare. Men medlemsantalet har svällt den senaste tiden och innefattar numera Småföretagarnas riksförbund, Sveriges Konsumenter och sedan i november Förbundet Vi Unga.

Visst finns det fördelar med digitaliseringen. Det är betydligt billigare i alla led med kortbetalningar. Frånvaron av kontanter har också försvårat för den organiserade brottsligheten. De nordiska länderna har omfamnat utvecklingen. Beräkningar har gjorts om när ”det kontantlösa samhället” ska uppnås i Sverige, Danmark, Norge och Finland. I elfte timmen tycks man ha bromsat in och funderat på vad som kan gå förlorat.

Den övriga världen har resonerat annorlunda. I EU:s största ekonomi Tyskland regerar fortfarande kontanterna medan fransmän insisterar på att fortsätta skriva ut checkar. Det är Norden som avviker, här liksom på så många andra områden.

Att ”landet lagom” aldrig existerat borde vara väl bekant vid det här laget. Runt Östersjön och Skagerrak råder extrema värderingar på många områden, liksom en ohejdad utvecklingsoptimism, numera dock med ett antal hundralappar i byrålådan, kanske till och med i plånboken.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa