Något skev bild om USA-valet i svenska medier

Trumpfientligheten blommar som allra mest I Sverige.

Vicepresident Kamala Harris lär få det hett om öronen inför valet i höst, dock inte från svenskt håll.

Vicepresident Kamala Harris lär få det hett om öronen inför valet i höst, dock inte från svenskt håll.

Foto: LM Otero

Ledare2024-08-06 16:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Hösten 2012 konstaterade någon lakoniskt att det var ”en högtidsstund för svenska skribenter som inte har rösträtt i USA att tala om för sina läsare som inte har rösträtt i USA att de borde rösta på Obama”. Tolv år senare talar allt för att Demokraternas blivande presidentkandidat Kamala Harris kommer att få samma milda behandling i landet som ibland kallats ”den 51:a delstaten”.

Sverige är inte unikt. En undersökning av 34 länder i juni av Pew Research Center visade att Donald Trump endast i ett land, Ungern, skulle gå mot en säker ”valseger”. Men Sverige sticker ut som det land som är vänligast inställt till Demokraterna och allra mest Trumpfientligt. Under hans presidentperiod 2017 uppgav 92 procent av svenskarna att de tyckte illa om Trump (”disapproval”). Vi slogs bara av Mexiko (93 procent), vars invånare kallats ”våldtäktsmän” av presidenten, då i full färd med att bygga den omtalade muren.

Givetvis är det viktigt vem som blir USA:s nästa president. Ukrainakriget och Natomedlemskapet gör att det verkligen finns anledning att som svensk bita på naglarna den första tisdagen i november. Därför är det märkligt att svenska nyhetskonsumenter får veta så lite om det som alltid avgör amerikanska presidentval: inrikespolitiken.

Om ekonomi och välfärd vet vi mest att skatterna är ohemult låga och de sociala insatserna obefintliga. Vapen- och abortlagar rapporteras det desto mer om, men det är starkt polariserade frågor i USA där ingen byter sida. Ett varningens finger för Trump är ändå på sin plats då Högsta domstolen efter 50 år åter öppnat för abortförbud i delstaterna vilket skapat problem för Republikanerna (de flesta amerikaner är för fri abort).

De stora problemen för Kamala Harris blir migrationsfrågan, strömmen av papperslösa över den mexikanska gränsen under Bidens tid i Vita Huset. Samt inte minst strömningar vid universiteten som eldats på av vissa inflytelserika demokrater – om könstillhörighet, rasismanklagelser och inte minst den infekterade Israel-Palestina-frågan.

Trumpsidan uppfattas som aggressiv och tidvis bisarr i Sverige. Helt riktigt, det gör den även på andra sidan Atlanten. Skillnaden är att i USA uppfattar många även Harris vänsterkamrater som aggressiva och bisarra och det känner vi knappast alls igen. 

På tisdagen presenterade Kamala Harris Minnesotaguvernören Tim Walz vicepresidentkandidat. Det stod mellan honom och Josh Shapiro, sinsemellan olika men båda lika kompetenta enligt SVT Morgon (6/8). Amerikanska väljare tar inte emot nyheten på riktigt samma sätt och det är trots allt de som ska rösta i höst.