Vad ska vi handla för om krisen kommer?

Den vanlige svensken har varit kontantfri i många år.

Kontanter är en bristvara för de flesta svenskar.

Kontanter är en bristvara för de flesta svenskar.

Foto: TT

Ledare2024-01-17 07:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Sverige kan bli världens första kontantfria land, utropade sajten forskning.se i september 2016. Tjänsterna Swish och Izettle hade banat väg för att utradera de sista kontantbetalningarna och enligt The Guardian hade Sverige så få sedlar i omlopp att vi var på god att bli helt digitala - och därmed alltså först med detta. Hurra, eller?

Det största problemet då uppgavs vara risk för slösaktighet, att vi skulle blippa kortet till höger och vänster utan att se pengarna som rann i väg. Sedan fanns ju bekymret med äldre och funktionshindrade, alla som inte hade tillgång de nya digitala tjänsterna. Deras intressen bevakades till exempel av Kontantupproret, en organisation som väckt opinion för fortsatt möjlighet till kontant betalning och som till exempel JO-anmält offentliga aktörer som velat gå över till enbart digitalt.

Alla har varit överens om att kontanter måste finnas kvar i Sverige. En utredning 2018 kom fram till att kontanter inte kan tillåtas avvecklas av privata företag, som större banker och kortföretag. Anna Kinberg Batra presenterade i fjol våras Betalningsutredningen om säkerhetsrisker och krav på de finansiella aktörerna. ”Jag tror att vi behöver kontanter under en överskådlig tid och då måste de kunna användas” sade hon till DN (1/4 2023).

Nästa statliga utredning löper under 2024 och ska undersöka om det går att lagstifta om att vissa butiker måste ta emot kontanter. Regeringen vill stärka möjligheterna att kunna betala kontant för livsnödvändiga varor som mat, medicin och drivmedel. Äldre och funktionshindrade nämns igen, men det är tydligare att det nu handlar om det säkerhetspolitiska läget och om alla svenskar, ”i händelse av kris eller krig”.

Kontanterna kan utredas och dess vikt understrykas hur mycket som helst. Så länge ingen har dem i fickan spelar det mindre roll. ”På mig!? Inga. Nja … nej. Nej.” Reaktionerna när P4 Radio Uppland frågar efter kontanter på stan (16/1) är entydiga och något förvånade. Det är uppenbart att det var länge sedan man ens tänkte på mynt och sedlar.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), slog i förra veckan fast att vi måste vara bättre förberedda på krig. Myndigheterna ska uppdateras. MSB:s uppmaning om minst 2 000 kronor i kontanter räcker ju bara till en full tank och ett par kassar mat. Vad betyder ställen att handla på om man inte har något att handla för?

Hotet om det kontantfria samhället tycks avvärjt för butiker och tjänsteföretag. Den vanlige svensken har däremot varit kontantfri länge och det är inte längre något att slå sig på bröstet för.