I en rättvis värld hade Fadime fått leva

Fadime Şahindals uppmaning att inte vända de utsatta ryggen är relevant än i dag.

Ledare 21 januari 2022 06:54
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Några månader före mordet höll Fadime Şahindal ett tal i en lokal i gamla riksdagshuset. Hon visste att hon var långt ifrån ensam om att leva i hedersförtrycket och hade följande uppmaning till åhörarna: “Jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem.“

Vänd inte de utsatta ryggen.

Efter mordet debatterades hederskulturen som aldrig förr. Rasism, fördomar och häxjakt, sade somliga. En fråga om kultur, värderingar och kvinnoförtryck, sade andra.

 

Mona Sahlin, som på den tiden var integrationsminister för den socialdemokratiska regeringen, berättar nu att det efter mordet fanns en diskussion om att "gör vi rasisterna en tjänst" om vi pratar om hedersförtryck. "Vi lät den fegheten ta över", säger hon (Morgonstudion i SVT, 18/1). Sahlin hade också kunnat säga "jag lät". Masoud Kamali, som hade påstått att det inte existerar någon "speciell hederskultur", att det var en myt som byggde på "djupa fördomar", anlitades som särskild utredare av Sahlin 2004. 

Viktig tid gick förlorad. 

 

Den nya SVT-dokumentären Arvet efter Fadime, av filmaren Nisti Stêrk, påminner om att det länge har funnits gott om eldsjälar och röster som lyft frågorna och som arbetat med att hjälpa hederskulturens offer. Sara Mohammad, som startade organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, har i åratal slitit. Länge stod hon och en handfull eldsjälar i januarikylan med plakat och bilder på hedersmördade, på olika torg och år efter år, för att uppmärksamma årsdagen av mordet på Fadime. Det var innan frågan blev "inne".

Personer som Mohammad, Maria Rashidi (Kvinnors rätt), Amineh Kakabaveh (Varken hora eller kuvad) med flera har länge kämpat. Kakabaveh hade kunnat ligga lågt om hedersförtryck och moralpoliser för att behålla sin riksdagsplats för Vänsterpartiet, men krigar vidare. Liberalernas Nyamko Sabuni mötte även hon - som integrationsminister i alliansregeringen på 00-talet - motstånd och påhopp för att hon uppmärksammade hedersförtrycket. 

 

Det är tack vare alla som arbetat i motvind som det numera finns en ökad kunskap, skärpt lagstiftning och återkommande kartläggningar och lägesrapporter. Utan dem hade vi fortfarande stampat på ruta ett.

Fadimes uppmaning att inte vända de utsatta ryggen är i allra högsta grad fortfarande relevant.

Som det uttrycktes i en kampanj av Glöm aldrig Pela och Fadime häromåret: "Fadime är död - hedersvåldet lever".

I en rättvis värld hade det varit tvärtom. Hon hade levt och numera varit en medelålders fri kvinna. 


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
20 år sedan mordet på Fadime

Tonårsflicka i Uppsala: "Föräldrarna slår mig och tvingar mig ha slöja" – nu har hon fått hjälp

Tonårsflicka i Uppsala: "Föräldrarna slår mig och tvingar mig ha slöja" – nu har hon fått hjälp

Anmälningar om barn i hedersmiljöer ökade 173 procent i Uppsala – fler skolor larmar

Anmälningar om barn i hedersmiljöer ökade 173 procent i Uppsala – fler skolor larmar

UNT:s Sakine Madon: "Vi skämtade om att äldre landsmän satt med anteckningsblock"

UNT:s Sakine Madon: "Vi skämtade om att äldre landsmän satt med anteckningsblock"

20 år efter mordet: Nu kommer lex Fadime – ger hårdare straff mot hedersförtryck

20 år efter mordet: Nu kommer lex Fadime – ger hårdare straff mot hedersförtryck