Den svenska arbetsmarknaden har två kännetecken. Å ena sidan hög sysselsättning med arbetskraftsbrist i flera sektorer. Å andra sidan svårigheter för en del grupper, bland annat nyanlända, att etablera sig på arbetsmarknaden.
Det finns ingen enkel universalkur för att öka sysselsättningen hos de grupper som i dag har svårt att få jobb. Men flera ekonomiska expertorgan, bland annat Finanspolitiska rådet, har argumenterat för att sänkta lönekostnader kan vara en del av lösningen.
LO meddelade i måndags att man backar från sin tidigare linje och öppnar för lägre löner för nyanlända under en övergångsperiod, så kallade ”utbildningsjobb”. Tanken är att jobb med lägre lön ska kombineras med utbildning. Det är ett välkommet besked som förhoppningsvis kan leda till förnyade samtal mellan LO och Svenskt Näringsliv. Flera borgerliga politiker menar att staten, om inte arbetsmarknadens parter kommer överens, bör besluta om ett tak för minimilönerna. Det vore ett brott med den svenska modell som alla säger sig värna. LO-utspelet ska ses som ett försök att minska risken för lagstiftning.
Dessutom bör det ligga i arbetarrörelsens intresse att tillåta lägre löner i jobb med kollektivavtal. Risken är ju annars att en oreglerad låglönemarknad växter fram.