De svenska hushållen står inför en tuff höst och vinter. Mycket höga elpriser och stigande räntor kommer att gröpa ur ekonomin. Riksbankens senaste höjning av styrräntan var sannolikt inte den sista. För många kommer det att bli svårt att alls kunna betala både elräkningen och bostadslånen.
Detta gäller även om två personer i hushållet har heltidsanställningar. Kostnadsökningarna matchas inte på långa vägar av löneökningar, och kommer sannolikt inte heller att göra det framöver.
För att inte elen ska stängas av och folk bokstavligt talat hamna på gatan krävs snabba, precisa och lättadministrerade insatser. I den politiska debatten har nästan allt fokus legat på olika sätt att kompensera för de höga elpriserna. Men egentligen är bostadslånen och räntorna den lågt hängande frukten.
Ingen riktig enighet eller färdig lösning finns för elpriskompensation. Partierna har en rad olika varianter, dessutom saknar vi en ny regering som kan lägga fram ett förslag om hur det ska gå till. Risken finns också att det landar i en lösning liknade den från i våras, när konsumenterna kompenserades för det höga priset först långt efter att räkningarna behövde betalas.
Med bostadslånen är det annorlunda. Finansinspektionen har i två omgångar infört amorteringskrav. Våren 2016 handlade det om tvingande amortering för belåningsgrader mellan 85 och 50 procent (kontantinsatsen vid bostadsköp måste uppgå till minst 15 procent). Två år senare tillkom kravet att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra enligt det första amorteringskravet.
Syftet med amorteringskraven var att minska de svenska hushållens mycket höga skuldsättningsgrad och därmed öka både deras och Sveriges ekonomiska motståndskraft.
Men när bostadspriserna nu faller på bred front är inte amorteringskravet längre lika självklart. Med lägre nypriser följer lägre belåning.
I det läget kan det vara läge att se över eller helt slopa amorteringskravet. Ett första steg vore att ta bort den extra amortering som tillkommer när lånebeloppet överstiger 4,5 gånger av bruttoinkomst. Den höjda räntan ger i sig en normerande effekt som avhåller från att ta för stora lån.
Amorteringskraven kan avskaffas snabbt, de ger omedelbar lindring till hushållen och förändringen är lätt att administrera. Den avgående regeringen gav Finansinspektionen i uppdrag att se över amorteringskraven. Utfallet av den översynen borde vara givet. För svensk ekonomi och de svenska hushållens skull.