Det finns grader i elkrisen. Bokstavligen, då varje grad lägre inomhustemperatur i vinter skulle kunna sänka elförbrukningen med fem procent. Men också bildligen, då förutsättningarna ser mycket olika ut mellan olika hushåll och företag, även bland dem som bor i samma elområde.
”Minskad elförbrukning skulle kunna halvera elpriserna” är rubriken på en ny rapport av Energiforsk, forskningsföretaget som samägs av Energiföretagen och statliga Svenska kraftnät. Rapporten fick stort utrymme i SVT:s Agenda (18/9), med slutsatsen att vinterns energikris kan dämpas påtagligt om alla sparar på elen. I teorin stämmer det: Lite mindre elkonsumtion i hela EU ger vinst för klimatet och elräkningen, samt motsvarande förlust för Putins krigskassa.
Svenskarna är både bra och dåliga på att spara el. Sedan 1970-talet har olje- och elpannor gett plats för bergvärme, biobränslen, solpaneler och fjärrvärme, men nästan en tredjedel av villorna är fortfarande eluppvärmda. Husen har tätats, lampor och vitvaror är energisnåla, men bilar och nya maskiner har också ökat elkonsumtionen. En del av exemplen på skyhöga räkningar som figurerat i medier beror också på skyhög konsumtion av exempelvis hemma-span (Medierna i P1, 17/9).
Alla behöver spara på elen, men förutsättningarna är som sagt mycket olika. Hushåll A i Uppsala med två stadiga anställningar och fjärrvärme i huset har fått reallöneökningar på 70 procent sedan 1995. Kostnaderna kommer att stiga i vinter, då hushållselen, maten och villalånet, men också fjärrvärmen, blivit dyrare. Men det ryms för de flesta inom budgeten, och besparingar kan göras tämligen enkelt genom förändrade levnadsvanor.
Hushåll B livnär sig som småföretagare. Svenskt Näringsliv har intervjuat Jennie Edenby som driver en mack i Skutskär och betalade 50 913 kronor för elen i augusti, mot 22 660 samma månad i fjol, trots lägre förbrukning. Men hon kan inte stänga av kylarna och frysarna där hon förvarar maten, eller ta 1 000 kronor för en biltvätt för den delen.
Inför valet utlovades mångmiljardbelopp i elstöd. Pengarna finns hos staten, i form av skatt, moms och avgifter, samt hos energibolagen. Någon form av högkostnadsskydd behövs också, samt mer formaliserade krav på att spara energi.
Men det viktigaste för staten är att blicka mot kommande vintrar, mot ett utbyggt elnät och nya energikällor. Samt att, liksom under pandemin, värna företagen och jobben. Det är inte osannolikt att en av de två i fjärrvärmehushållet ovan har jobb på ett företag som verkligen kan tvingas slå igen på grund av skyhöga elräkningar.