I november i fjol meddelade Riksrevisionen att de inlett en granskning av regeringens satsning för att attrahera serverhallar. Rapporten, som skulle varit klar nu i juni men som skjutits upp till september, berör en fråga som borde ställas till politiker av alla färger. Hur tänker ni göra avvägningen mellan närings- och energipolitik i takt med att omställningen kräver alltmer el?
Sedan 2017 har Sverige haft olika subventioner på plats för att locka investeringar i serverhallar. Den bakomliggande tanken är att Sverige med sin nära fossilfria elproduktion, sitt kalla klimat och tillgång till kompetens är en bra plats att husera de nya servrar som digitaliseringen ständigt kräver. Investeringarna skulle i sin tur skapa arbetstillfällen, särskilt i norra Sverige, och därför vara bra för ekonomin. Så långt är allt väl.
Så långt är även Riksrevisionen eniga. Problemen ligger i stället i hur serverhallarna ihop med annan fossilfri industri påverkar energimarknaden i Sverige. Dessa använder nämligen ofta ström som sin främsta insatsvara, och mycket av den. Amazons serverhall i Kjula drar exempelvis lika mycket ström som en medelstor svensk stad. Att flera av dessa dessutom etablerats i Mälardalen (elområde 3) som redan har ett betydande underskott på el förstärker problemen.
Sverige har nämligen sedan en tid problem med överföringskapacitet och stundande effektbrist. Två problem som förvärrats av nedstängning av kärnkraftverk i södra Sverige. Detta påverkar i sin tur elpriset. 2021 tog statliga Svenska Kraftnät exempelvis ut 12 miljarder kronor netto i så kallade flaskhalsintäkter som betalas av konsumenter för att transportera elen mellan elområden, i regel från norr till söder.
Det här drabbar dock inte serverhallarna och andra energiintensiva industrier lika hårt, då dessa av regeringen fått en nedsatt energiskatt. Och kanske är det en för tillfället nödvändig åtgärd för att hålla dem konkurrenskraftiga mot länder där stora delar av elen fortfarande är fossil. Det verkar dock inte vara helt fastslaget då elpriset i norra Sverige var bland de lägsta i Europa under 2021, och studier om i vilken grad åtgärden varit beteendeförändrande saknas.
I september ger förhoppningsvis Riksrevisionen svar på några av dessa frågor. Svaren om hur Sveriges elsystem ska byggas om för att matcha det ökande behovet av energi och stabilitet som omställningen medför måste dock avkrävas politikerna. Gärna innan september.