Befolkningsökningen i Sverige har avstannat. Under första kvartalet blev svenskarna bara 11 000 fler (SCB 11/5). En stor förklaring är de sjunkande födslotalen, som är lägre än på 50 år. Varje svensk kvinna föder nu 1,47 barn i genomsnitt, vilket gör att Sverige närmar sig länder som Japan, Italien och Spanien, som länge brottats med problemet med en åldrande befolkning. Osäkerheten, inflationen och kriget i närområdet är säkert bidragande orsaker till att färre vill sätta barn till världen.
Bland större svenska kommuner finns dock ett stort undantag: Uppsala. Inte bara ökar befolkningen i rikets fjärde stad, ökningstakten stiger också. Under tioårsperioden 2013-2022 ökade befolkningen med 3 700 invånare i genomsnitt, och i fjol tillkom 4 544 invånare. Under årets första tre månader steg ökningstakten ytterligare en aning, tack vare 1 161 nya Uppsalabor.
Antalet födda barn minskade med cirka fem procent i Stockholm och Göteborg det första kvartalet. I Uppsala föddes 657 barn, en ökning med 8,4 procent jämfört med i fjol, en utveckling som saknar motstycke i landet.
Det är en avundsvärd situation för varje kommunalråd. En ny invånare i en kommun betyder ungefär 50 000 kronor mer i skatteintäkter. Å andra sidan tillkommer kostnader för service och infrastruktur, ovan och under marken. Men det allra viktigaste är tak över huvudet, en bra försörjning av bostäder av olika slag.
Oroväckande nog backar bostadsbyggandet med 40 procent i Uppsala 2023, enligt prognosen (SVT 12/3). Totalt kommer 1 000 bostäder att byggas i år, jämfört med 1 600 om året de senaste fem åren. Det är naturligtvis långt ifrån tillräckligt.
Förklaringar finns, i första hand ränteläget och de kraftigt stigande kostnaderna för att bygga. Det finns tecken på ljusning redan 2024. Under tiden behöver kommunen förbereda planer för kommande nya bostadsområden, samt påbörja anläggningen av det nya kollektivtrafiksystemet.
Men det enda som är säkert i Uppsalapolitiken är att det förbereds för folkomröstning 2024, om ”Uppsalas framtid”. Bara de som redan bor i kommunen har rösträtt och de vill nog gärna ha det ungefär som det är, bara med fler spår och en tätare tågtrafik till Stockholm.
Befolkningsökningen i Uppsala har pågått så länge att den känns som en naturlag. Men resten av 2020-talet kan bli ett nålsöga för bilden av staden – grönska, jobb och utbildning kontra bostadsbrist och trafikinfarkt. Därför är limbot i lokalpolitiken så olycklig, och det ser ut hålla i sig betydligt längre än inflationen.