Hunger och fattigdom inte på politisk agenda

I kristider önskas kyla och konstruktiva förslag.

Det är bråttom för hyresgäster med låg inkomst att Sverige får bukt med inflationen.

Det är bråttom för hyresgäster med låg inkomst att Sverige får bukt med inflationen.

Foto: Jessica Gow

Ledare2023-05-24 15:40
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Svenska folket får raskt mindre pengar att leva på och det lär inte vända förrän hösten 2024, enligt Handelsbankens prognos (24/5). Allt helt enligt plan för att få bukt med inflationen. Ekonomin ska bli betydligt sämre för dem som har råd, samtidigt som hushållen med de lägsta inkomsterna skyddas.

Det är viktigt att hålla huvudet kallt när begrepp som fattigdom, till och med ”hunger”, kastas fram och tillbaka i debatten. Den breda medelklassen har förlorat nästan 9 000 kronor i månaden det senaste året. En familj med två barn och medianlöner, med ett bostadslån på tre miljoner kronor, hade vid halvårsskiftet 2022 12 500 kronor kvar att leva på varje månad. Om en månad har utrymmet för att spara och konsumera krympt till knappt 4 000 kronor.

Det är som sagt meningen. Visst har maten och elen blivit dyrare, men den dominerande kostnadsökningen står bolånet för. Familjen i exemplet betalar nu cirka 10 000 kronor till banken varje månad efter skatteavdrag.

Varje person eller företag har liksom kreditgivaren ett ansvar när man tar ett lån, att ta höjd för framtida räntehöjningar. Mycket tyder på att detta skötts ganska väl under decenniet med nollränta. Det finns marginaler. Bolånetak och amorteringskrav har också bidragit till att undvika de värsta skuldfällorna.

Ett undantag är nyproducerade bostadsrätter, där många nu vill ta sig ur sina förhandsavtal när månadsavgifterna måste höjas. En förklaring kan vara oseriösa byggherrar som lockat med ”låga avgifter” och låter den nybildade föreningen ta smällen när huset är färdigbyggt. Men det kan inte komma som en överraskning att skulderna delas mellan den boende och föreningen och att räntehöjningen därmed slår med dubbel kraft. Det är ett personligt ansvar att ha koll på sin ekonomi, samt på föreningens ekonomi om man äger en bostadsrätt.

Hushållen med lägst inkomster har inga miljonlån, men påverkas starkt av matpriserna och höjda hyror. De har hittills fått ett höjt bostadsbidrag, upp till 2 100 kronor i månaden under resten av året. Det absolut viktigaste för den gruppen är en lägre inflation, vilket alltså ”betalas” med utrymmet för dem som har råd.

Det finns många risker med den förda politiken. Till exempel att den lägre konsumtionen slår hårt mot jobben och att lågkonjunkturen blir djupare än den behövt bli, eller att bostadsmarknaden tippar mot en brant nedåtspiral.

Det viktigaste är att hålla huvudet kallt och försöka navigera så rätt man kan. Det borde också gälla en konstruktiv opposition som borde lägga konkreta förslag i stället för att prata så mycket om fattigdom och hunger.