De som tror att finansminister Magdalena Anderssons utspel om skattesänkningar för 7,5 miljoner svenskar är ett sätt att få Centerpartiet att stödja budgeten får tänka efter en gång till. Problemet 2022 kommer inte att vara att de flesta svenskar inte har råd med konsumtionsvaror – snarast det motsatta då tillväxten redan passerat nivån från före pandemin. Nej, den breda skattesänkningen för låg- och medelinkomsttagare är i första hand valfläsk.
Ett betydligt större problem nästa år blir de många småföretag som gått på knäna under hela pandemin och vars återhämtning endast går mycket långsamt under hösten och efter årsskiftet. Detta hänger i sin tur ihop med det kanske största strukturella problemet, som är den delade arbetsmarknaden. De som var långtidsarbetslösa före pandemin har blivit det än mer permanent. De har också fått sällskap av nya grupper som haft sin försörjning i nämnda småföretag, till exempel i restaurangbranschen eller turistsektorn.
Om Centern vill ha lättnader för företagen och landsbygden vill Vänsterpartiet, den andra utomstående part som budgetstödet vilar på, ha breda satsningar på välfärden. Torsdagens utspel om höjt bostadstillägg för äldre och högre sjukersättning för dem som slutat jobba i förtid är en början men mycket mer krävs till skola, vård och omsorg. ”Välfärdsskulden måste betalas av”, som Nooshi Dadgostar och Ulla Andersson uttryckte det i sin kravlista till regeringen (DN Debatt 12/8).
”Inga skattesänkningar som inte motsvaras av minst lika stora skattehöjningar”, var ett annat V-krav. Men om regeringen föreslår en ny symbolisk förmögenhetsskatt kommer Centern sparka bakut - likaså om Rutavdraget minskar kraftigt, vilket finansministerns egen arbetsgrupp hotade med i våras. I det senare fallet är man också tillbaka till att göda de strukturella problemen på arbetsmarknaden. Exempelvis är det många utrikesfödda kvinnor som fått jobb i den växande rutsektorn.
Mer än två veckor återstår tills budgetpropositionen läggs på riksdagens bord. Med takten ”ett utspel om dagen” borde väl alla kunna bli nöjda och statsbudgeten röstas igenom? Regeringen har ju gett sig själv rekordhöga 74 miljarder kronor i reformutrymme.
Risken är ändå stor för att ingen blir riktigt till freds. Självklart är det svårt att få med de ekonomiska motpolerna C och V under samma tak. Men det är också svårt att smeta ut många miljarder och tro att det räcker om alla får det lite bättre. Många med jobb har det faktiskt bra nog, medan nästan 200 000 svenskar har gått helt utan jobb i mer än ett år.