Hemma bra, men borta trots allt bäst

Efter pandemin jobbar vi på plats igen.

Hemarbete gör det svårare att motverka missbruk och isolering, och kan även minska den totala produktiviteten.

Hemarbete gör det svårare att motverka missbruk och isolering, och kan även minska den totala produktiviteten.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2021-02-26 06:27
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Blir pandemin kontorsplatsernas död? Spotify verkar tro det. Det var ett av de första företagen som la om till hemarbete vid pandemins början och nyligen meddelade företaget att förändringen blir permanent. Spotify-anställda får numera jobba varhelst ifrån de vill: “där de har lättast för att tänka och skapa” (Forbes 12/2). 

Alla delar inte bilden. Netflix-grundaren Reed Hastings kallade förra året hemarbete för “rakt igenom negativt” (Wall Street Journal 7/9-20). Och hemarbete har många nackdelar. 

En studie med data från 46 länder fann att 89 procent menar att deras välbefinnande på arbetsplatsen har påverkats negativt av pandemin, och många av dessa anger hemarbete, svårigheter att balansera jobb med fritid och isolering som skäl (Harvard Business Review 10/2). 

Tidigare under pandemin har det också visat sig svårare att motverka missbruk när fler arbetar hemifrån, och kvinnojourer har larmat om ökat tryck (7/12-20). För många fungerar arbetsplatsen normalt sett som ett andrum.  

För unga och andra nyetablerade på arbetsmarknaden kan hemarbetet göra det svårare att bygga upp socialt kapital. Det är svårt att mäta värdet av alla de naturliga kontakter mellan människor som sker via en gemensam arbetsplats, men värdet är helt klart stort. 

Det gäller inte bara de som befinner sig på själva arbetsplatsen. Nationalekonomen Ed Glaeser har återkommande det senaste decenniet skrivit om hur kluster av människor i städer leder till högre produktivitet. Närheten till och kontakten med andra gör att fler kan bygga upp sitt humankapital snabbare. 

Dessutom fungerar många andra jobb i praktiken som underleverantörer till kontorsjobb, som Expressens Arvid Åhlund beskriver i en ledarkrönika (17/2). Servitörer, cykelbud och baristor riskerar att förlora sina jobb när hemarbetet tar över. När människor lever och verkar nära varandra ger det ringar på vattnet. 

Blir pandemin kontorets död? Troligen inte, men det kommer att leda till förändringar i hur arbetsmarknaden och arbetsplatser är strukturerade. När strukturomvandlingar innebär det oftast att vi blir medvetna om de först efter att de är ett faktum. Det gäller inte nu, vilket gör coronapandemin till en unik chans. Eftersom vi är medvetna om vilket momentum vi befinner oss i, att det kommer att ske strukturomvandlingar i spåren av corona, kan vi som samhälle också få mer kontroll över hur de sker och vad de leder till. 

Att som Spotify ta steget till permanent hemarbete ät sannolikt fel väg att gå. Det finns många mycket positiva aspekter av att överge hemarbetet – om än inte helt och hållet – efter pandemin. De sociala och produktivitetsmässiga effekterna av närheten till andra människor bör inte underskattas. Däremot kan de kombineras med mer flexibilitet. 

Coronapandemin kommer att påverka oss permanent, vare sig vi vill det eller inte. Men vi kan påverka hur långtgående förändringarna blir, och vad som blir det nya normala.