Anledningarna att man inte ska samarbeta med Sverigedemokraterna är många.
I en uppmärksammad intervju i DN (30/10) slog Centerstudenters förbundsordförande Rasmus Elfström fast att Centerpartiet borde börja samarbeta med alla riksdagspartier. Det betyder på politiska att han öppnar upp för samarbete med Sverigedemokraterna.
Det är trångt ute på högerkanten i svensk politik. Det är inte nog med att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och till viss del Liberalerna ska slåss om att få utmärkelsen som tuffast mot brottslighet och invandring. Även Socialdemokraterna har gett sig in i matchen och matchar eller går längre än Tidöpartierna i dessa frågor. Därför har vissa kritiker valt att kalla dem för det femte Tidöpartiet.
Ett epitet som borde få alla partier som bryr sig om rättsstat och demokrati att tänka efter. Vi kan alltså anta att detta inte rör Socialdemokraterna i ryggen.
Centerstudenter tycker att partiet måste lägga större fokus på sakpolitik och ägna sig mindre åt spelteori. Det är en i grund och botten rimlig kritik. Det viktigaste bör ju helt klart vara att få igenom sina förslag, men hur har de tänkt göra det tillsammans med ett parti som hatar allt man står för?
Skälen till att inte samarbeta med Sverigedemokraterna är inte bara att det är ett oanständigt parti. Det största skälet är att deras sakpolitik är direkt skadlig för landet. De kommer med förslag efter förslag som urholkar rättsstaten, de vill kunna dra in medborgarskap på godtyckliga grunder. Att döma av de länder där deras vänner har tagit makten så är demokratin i allra högsta grad i fara om de skulle ta steget in i Rosenbad fullt ut.
En plädering för att sossarna också är på rättsstats-avskaffar-humör just nu kan helt klart göras. Men de kommer att vara bundna av tre samarbetspartier som väldigt ofta röstar emot regeringens skadliga migration- och rättspolitik.
Detsamma kan man inte säga som Sverigedemokraterna. Det är inte som att Gunnar Strömmer (M) och Johan Forsell (M) behöver dras skrikande och motvilligt till presskonferenserna där de ska rulla ut det senaste repressiva förslaget. Både Moderaterna och Kristdemokraterna är rätt nöjda med politikens nuvarande inriktning. Ensamt försöker Liberalerna hålla emot, det gå inte så bra.
Det är inte som att Gunnar Strömmer (M) måste tvingas att stå bakom dålig rättspolitik, det gör han frivilligt.
Om Centerpartiet byter block kan de vara en garant för högerregeringar i lång tid framöver. Man kan förstå den viljan, Centerpartiet är ekonomiskt höger och att dras med Vänsterpartiets antisemitiska uttalanden är inte kul. Innan de fattar ett sådant beslut måste de ställa sig några frågor.
Hur stora inskränkningar i rättsstaten kan man vara okej med för att få sänka skatten? Här måste varje högerparti göra ett val. Värdesätter man ekonomisk politik eller demokrati högst? Det anständiga svaret är alltid demokrati.
Vill man bli förpassad till att föra en tynande tillvaro under spärren tillsammans med Liberalerna är det en utmärkt idé att hoppa i säng med rasisterna i SD. Står man i stället upp för de värderingar man påstår sig ha så är en sådan manöver otänkbar.