Blankrösten brukar spela en marginell roll i svenska val. Något fler brukar välja det alternativet i folkomröstningar, som en slags protest. Varför frågar ni mig om det här? Lös det politiskt i stället, låt mig rösta i valen på era förslag. Ungefär så. I de nationella folkomröstningarna var det allra högst andel blanka röster i ATP-omröstningen 1957, om det komplicerade nya pensionssystemet. Då markerade 3,9 procent genom att rösta blankt.
Vad ska man då säga om 43 procent blankröster i Uppsalas lokala folkomröstning 2024? Naturligtvis att det är ett slags demokratiskt haveri som väcker löje långt utanför kommungränsen. Som väntat går det inte att säga något om synen på det framtida byggandet i Uppsala. Valdeltagandet var 49 procent (mot 57,7 i EU-valet). Lika många som röstade blankt valde ja-linjen, att bygga ”fler bostäder” i de fem kransorterna. Inalles valde alltså 21 procent att gå och rösta på majoritetens linje.
Ett budskap till arkitekterna Erik Pelling (S) och Stefan Hanna (UP): En majoritet av Uppsalaborna valde att aktivt protestera mot folkomröstningen. Förutom de 43 procent som röstade blankt var det många, i genomsnitt nio procentenheter, som röstade i EU-valet men skippade folkomröstningen.
Resonemanget ovan är ganska komplicerat. Folkomröstningen som sådan blev oändligt oklar och komplicerad när spårvagnarna föll bort från valsedlarna. En huvudkritik mot evenemanget är därför inte bara att det kostat pengar. Det har också kostat tid och energi för samtliga politiska företrädare och inte minst för intresserade väljare, hela vägen in i vallokalen. Vad menar de egentligen?
”En förkrossande seger för ja”, konstaterade Stefan Hanna i UNT om de 21 procenten. Han är i princip den ende politiker som kampanjat för någon av sidorna. Lite motsägelsefullt säger han att frågan i folkomröstningen varit otydlig, ”inte många Uppsalabor som vet vad en översiktsplan är”, men att den till slut blev ”väldigt tydlig”.
Stefan Hanna har fel så till vida att de allra flesta Uppsalabor vet vad en översiktsplan är. Man är mycket väl medveten om partiers olika syn på Uppsalas framtid och röstar utifrån sin övertygelse om bebyggelse och bevarande av natur och grönytor. När det sedan kommer till detaljplanering är engagemanget allt som oftast mycket stort.
På folkomröstningssöndagen var engagemanget obefintligt, av mycket goda skäl. Erik Pelling (S) säger att resultatet bör tolkas ”med stor ödmjukhet och försiktighet”. Det är ett annat sätt att säga att det varken kan eller ska tolkas alls. Det får vara nog med löje för Uppsalas del för ett tag.