Genomtänkt och grönt längs Fyrisån söderut

De nya områdena i åriket kan stå modell för Uppsalas stadsplanering.

Gränden mellan Flustret och Svettis ska enligt planen förvandlas till en öppen entré till Stadsträdgården.

Gränden mellan Flustret och Svettis ska enligt planen förvandlas till en öppen entré till Stadsträdgården.

Foto: Niklas Skeri

Ledare2023-04-19 06:32
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Södra åstråket i Uppsala är lika lite ”Central Park” som Ulleråker är Harlem eller Ultuna Bronx. Men det spelar mindre roll. Området från Stadsträdgården ned till Vindbron har någonting som långt ifrån alltid karaktäriserat Uppsalas stadsutveckling. Det är genomtänkt och med en fullt realistisk tidsplan (klart 2026), det är i sammanhanget billigt (50 miljoner kronor) och det är framför allt väldigt mycket Uppsala (UNT 16/4).

Den genomtänkta planen börjar med porten vid Svandammen. Upprustningen av Flustret och Svandammshallarna är det viktiga, med nya näringsställen och promenadstråk, dessutom med bieffekten att tampen mellan husen med det vidriga öknamnet ”våldtäktsgränd” får gå i graven. Om det sedan blir hotell eller något annat är underordnat – Stadsträdgården får ett välbehövligt lyft med den nya visionen.

Efter den gröna centrala parken följer en kilometer av idrott, lek och spel i kombination med nödvändig trafik (Kungsängsbron och den nya Tullgarnsbron) samt parkeringsytor. De stora fotbolls- och bandyarenorna får sällskap av minigolfbanan och en skatepark. Det södra området vid Kap, där skidspåret går vintertid, kommer att präglas av nya bryggor och stora gräsytor för spontanaktiviteter. 

Sedan, efter bron, vandrar eller cyklar man vidare ut i grönskan. Den prisbelönta landskapsarkitekten Karin Åkerblom, som i nästan 30 år arbetat med Uppsalas stadsmiljö, lyfter fram Hospitalsträdgården, med lekplatsen Trädgårdslandet som invigs nästa år, bouleparken Bouleråker samt en dagvattenpark med sittplatser när man närmar sig Ultuna.

Det här är en kritisk ledartext, ingen reklambroschyr. Men eftersom UNT:s ledarsida i decennier förordat just gröna stråk, sammanhängande grönområden med natur- och parkmark, samt förtätning med omsorg, är det på sin plats att påpeka när detta blir verklighet.

Den stora frågan är varför inte intentionerna från Södra åstråket präglar i stort sett all stadsplanering. I grunden handlar det om synen på Uppsala. Är det bara en blivande storstad som ska knytas närmare till Arlanda och Stockholm? Eller är det också en universitetsstad som ska kunna förbli ett mer småskaligt alternativ till huvudstaden?

Grönytorna knyter samman de båda universiteten, de knappt tre kilometerna från Ångströmslaboratoriet till SLU i Ultuna. Att knyta samman en stad på Uppsalaslätten med över 300 000 invånare på ett vettigt sätt är betydligt knepigare, folkomröstning eller ej. Men ska man bygga 33 000 nya bostäder måste det finnas en hel del att lära av planerna för Södra åstråket.