Bostadsbidraget bör göras om från grunden och underhållsstödet slopas och ersättas med en statlig underhållsreglering. Det anser regeringens särskilda utredare Åsa Karlsson som haft uppdraget att se över de behovsprövade bidragen till ekonomiskt utsatta barnfamiljer. 

Tisdagen den 18 januari överlämnade Karlsson Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).  

För två decennier sedan bidrog riktade stöd till hushållen med lägst inkomster till att en majoritet av dessa kunde lyftas upp på en mer rimlig nivå. I dag har bidragen urholkats och de har inte alls samma effekt när det kommer till att minska den relativa fattigdomen. Bland annat baserar sig dagens bostadsbidrag på hyresnivåer från 1997. Antalet barnfamiljer som räknas som fattiga ökar för varje år.  

De förändringar som utredaren föreslår är bland annat att dagens bostadsbidrag ersätts med en ny förmån, Bostads- och familjestöd. Taket och golvet för bostadskostnader höjs till vad som anses vara normala kostnader i dag. 

Stödet till bostadsyta utökas också från tre till fem barn. Dessutom vill man att utbetalning av bostadsbidrag i framtiden ska basera sig på historiska månadsinkomstuppgifter och inte som i dag på uppskattade framtida årsinkomster, då dessa ofta slår fel och leder till återkrav och att människor som redan har det tufft ekonomiskt hamnar hos Kronofogden.  

Förslaget om att höja nivåerna i bostadsstödet är utmärkt liksom att man vill försöka undvika att så många som i dag – en av tre – får felaktiga utbetalningar och hamnar i skuld. Däremot är det tveksamt med ökat ytstöd för fler barn än tre. Barn ska inte behöva lida av trångboddhet för att deras föräldrar inte har råd med större hem, men samtidigt bör staten inte skapa incitament för människor att skaffa fler barn än de har plats med.  

När det kommer till underhållsstödet anser Åsa Karlsson att man inte i tillräcklig utsträckning utgår ifrån att föräldrar själva ska ansvara för försörjningen av sina barn. 

Till skillnad från i dag vill hon att man i högre grad ska se till föräldrars samlade ekonomi och att ansvaret ska vara jämnt fördelat. Den föreslagna underhållsregleringen ska inte innehålla något stöd från staten. En fullt rimlig ordning i ett jämställt land.  

Att använda våra gemensamma resurser på ett mer effektivt sätt för att rikta hjälpen till de familjer som har störst behov är en investering i vårt samhälles framtid. 

Likaså att förmå de människor som kan att ta ett större ansvar. Därför bör reformer liknande de regeringens utredare nu föreslår skyndsamt realiseras. Barns uppväxt går inte i repris.