Bara i år visar polisens statistik på över 70 skjutningar och en rad sprängdåd. Särskilt allvarligt är att rekryteringen till gängen går allt längre ned i åldrarna. I samband med att Polisen häromdagen tillsammans med elva andra myndigheter, bland annat Försäkringskassan, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten, överlämnade en rapport om det gemensamma arbetet mot organiserad brottslighet till regeringen, berättade rikspolischef Anders Thornberg att det finns exempel på barn så unga som åtta år som redan varit knutna till olika gäng (DN 29/3).
Nästan ännu allvarligare är att myndigheterna noterat hur gängbrottsligheten glider in i extremism och terrorrelaterade dåd. Barn i nedre tonåren uttrycker hur de vill hämnas på samhället genom olika former av attentat.
Om samhället inte lyckas stoppa nyrekryteringen till gängen kan det få oöverskådliga konsekvenser. Ett skenande utanförskap, allt fler skjutningar och andra allvarliga brott, en ökande narkotikahandel och tusentals unga som förlorar sin framtid. Därför är det positivt att det myndighetssamarbete som inletts utifrån de resurser man har i dag tycks fungera väl.
Till exempel återkrävde enligt rapporten Försäkringskassan 62 miljoner, Kronofogden lade beslag på tillgångar värda 80 miljoner, Skatteverket påförde skatt på cirka 100 miljoner. Allt som en del i att stoppa grovt gängkriminella från att utnyttja välfärdssystemen. Något som är vanligt förekommande. Polisen har också förbättrat sin informationsinhämtning genom att de fått tillgång till krypterade appar som Encrochat, Sky ECC och Anom.
Detta, samt skärpta straff och att polis och åklagare lagt fokus på att strategiskt lagföra ledare för olika kriminella gängkonstellationer får förhoppningsvis god effekt. När de yngre ser att deras förebilder hamnar bakom lås och bom manar det kanske till eftertanke.
Samtidigt är de viktigaste insatserna från samhället för att stoppa gängen inte bara det som görs av polis, rättssystem eller Skatteverket. Lika betydelsefull är skolan och socialtjänsten. I dag ansluter upp till tusen ungdomar till kriminella gäng varje år. Det är tre om dagen. Även om det finns goda exempel på avhopparverksamhet – inte minst i Uppsala – är det ofta för sent när barn och tonåringar redan sugits in och varit aktiva i ett par år.
Därför måste de som i sin profession möter barn tidigt reagera och agera på riskbeteenden och sätta in stöd till familjer så snart som möjligt. Enda sättet att på allvar stoppa gängbrottsligheten är att kväva den vid rötterna.