Regeringen Àr mycket pÄhittig nÀr det kommer till att hitta nya sÀtt att beskatta sina medborgare. Det senaste förslaget Àr en skatt pÄ engÄngsartiklar i plast, vilken Àr tÀnkt att införas i november 2021. Genom skatten skulle staten hÄva in fem kronor per plastmugg och sju kronor för en engÄngsmatlÄda. Resultatet Àr en total statlig skatteinkomst pÄ 3,8 miljarder kronor (SR 10/8).
Sannolikt kommer detta att slÄ mot den redan hÄrt coronadrabbade restaurangbranschen. Resultatet blir dyrare take away-kaffe och en dyrare lunchlÄda. Men möjligen Àr en skatt pÄ engÄngsartiklar inte lika illa som mÄnga andra skatter. Till skillnad frÄn plastpÄsarna pÄ Ica ÄteranvÀnds exempelvis inte gamla plastmuggar.
Men det hade varit en sak om vi inte redan var ett av de hÄrdast beskattade lÀnderna i vÀrlden efter inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms, punktskatter och public service-avgift. Precis som Liberalernas Nyamko Sabuni pÄpekade i en TV-debatt (SVT 6/8) Àr det inte rimligt att mer Àn 50 procent av inkomsten frÄn ditt arbete försvinner i skatt. Frukterna av ditt arbete bör till huvuddelen tillfalla dig, inte staten.
Den nu föreslagna skatten pÄ engÄngsartiklar följer samma logik som plastpÄseskatten, som UNT:s ledarsida tidigare har skrivit om (UNT 14/7). Den Àr ett sÀtt för att staten att hÄva in pengar med förevÀndningen att man rÀddar miljön. Miljöpartiets sprÄkrör Per Bolund har dessutom lovat att en sÄ kallad klÀdskatt ska införas under de nÀrmaste Ären. Denna klÀdskatt Àr egentligen till för att beskatta kemikalierna i textilier. Men Àven dÀr anvÀnds miljön som svepskÀl. Utredningen föreslÄr 40 kronor per kilo klÀder och skor. Saken Àr bara den att drygt 80 procent av alla klÀder i Sverige inte innehÄller de skadliga kemikalierna som man vill beskatta. Trots det kommer alla klÀder straffbeskattas tills motsatsen Àr bevisad.
I Socialdemokraternas senaste manifest frĂ„n JĂ€mlikhetskommissionen, Ă€ven kallat âEn gemensam angelĂ€genhetâ, föreslĂ„s dessutom en rad andra sĂ€tt att hĂ„va in mer pengar till statskassan: Ă„terinförd förmögenhetsskatt, gĂ„voskatt och höjd moms pĂ„ mat. Ăven en fastighetsskatt utan tak föreslĂ„s och Ă„terinförd arvsskatt, som i praktiken gör att mĂ€nniskors tillgĂ„ngar betraktas som statens oavsett hur mĂ„nga gĂ„nger de redan har beskattats.
NÄgot positivt mitt i all denna skattesörja Àr dock att mÀnniskor kommer att pÄminnas om regeringens politik varje gÄng de gÄr in i en matbutik eller köper en lunchlÄda. Det kommer att sitta i minnet nÀr det Àr dags att lÀgga en röstsedel i valurnan nÀsta gÄng.