Helgens nyhet att Bolsonaroanhängare stormat regeringsbyggnaderna i huvudstaden Brasilia fick många att dra efter andan. Det var precis det man fruktat – en upprepning av händelserna i Washington för två år sedan, men med betydligt sämre förutsättningar att skydda demokratin. Det kan visa sig vara tvärtom.
Jair Bolsonaro hade på förhand rest tvivel om det brasilianska valsystemet, särskilt den elektroniska röstningen. Efter förlusten mot Lula da Silva i november var han tyst, en tystnad som bestod i sex timmar efter att tusentals anhängare på söndagen attackerat kongressen, presidentpalatset och Högsta domstolen. Så långt var allt en blåkopia av Donald Trumps agerande 2020-2021.
Men sedan kom en förlösande tweet från expresidenten, om att ”fredliga demonstrationer som följer lagen är en del av demokratin” medan ”plundring och stormning av offentliga byggnader är bortom lagen”. När detta skrivs har minst 400 demonstranter gripits och polisen uppges ha kontroll över Brasiliens ledande demokratiska institutioner.
Samtidigt i USA har valet av den nye talmannen i kongressen, Kevin McCarthy, blockerats i en rad parodiska omröstningar. Det handlar om cirka 20 republikaner som på detta sätt vill visa sitt stöd för Trump. I princip är det ett fortsatt underkännande av resultatet i presidentvalet för 26 (!) månader sedan.
Trump är tyst, samtidigt som han riskerar åtal för sin inblandning i stormningen av Kapitolium 2021. Kongressens granskningskommitté kom dagarna före jul fram till att den avgående presidenten varit inblandad, efter att ha hört över 1 000 vittnen, samlat in över en miljon dokument och haft tio tv-sända utfrågningar.
Det är kanske inte så troligt att domstolarna hörsammar kommittén och tvingar Trump till vittnesbåset. Men USA-experten professor emeritus Erik Åsard drar av rapporten slutsatsen att ”Trump ville detronisera demokratin” (DN 5/1). Åsard är också övertygad om att den nyvalda kongressen är beroende av ledamöter med samma hållning. ”Först när trumpismen har marginaliserats som politisk rörelse är det dags att sluta oroa sig för den amerikanska demokratin” skriver han.
Om lugnet består i Brasilien kan en annan slutsats dras: Ett land som fram till 1985 var en militärdiktatur kan visa sig ha stabilare institutioner än landet som brukar beskriva sig som världen främsta demokrati. Att vara USA:s president var fram till 2017 synonymt med att vara ”ledare av den fria världen”. Donald Trump har ändrat på det, alldeles oberoende om han får ställa om i valet nästa höst eller inte.