Försiktighet att föredra om militären ska in

Svaret mot gängvåldet måste vara genomtänkt och väl anpassat.

Under våldskrisen kan polisen behöva hjälp av försvaret, exempelvis med helikoptrar,

Under våldskrisen kan polisen behöva hjälp av försvaret, exempelvis med helikoptrar,

Foto: Johan Nilsson

Ledare2023-09-30 09:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Med tre gängmord på ett dygn, två på helt utomstående personer och ett på en fotbollsplan där barn tränade, befinner sig Sverige i ett kritiskt läge. Inte blir det bättre när rikspolischefen talar om ”barn som kontaktar nätverken för att få mörda” och om 150 adresser bara i Stockholm med en stark hotbild. Ingenting tyder på att våldsvågen är över, den kan tvärtom eskalera ytterligare.

I det läget går det inte att bara hänvisa till utredningar eller kommande lagstiftning. De vanliga sägningarna om att ”gängen ska knäckas” och ”nyrekryteringen brytas” fungerar inte heller fullt ut, inte när ekot efter bomberna och skottsalvorna fortfarande ringer i öronen och skräcken sprider sig. Det är bakgrunden till att statsministern och oppositionsledaren nästan med en mun ropade: ”Kalla in militären."

När det väl var sagt agerades det lite yrvaket. Som om ingen någonsin tänkt tanken att föra samman polis och försvar. Vilket nog ingen har, kanske av goda skäl? ÖB Micael Bydén lovade i alla fall att stödja polisen med ”vad vi kan bidra med” … ”när den inre säkerheten skakar”. Konkret var det tunnare. ”Militärpoliserna kan det här … men det är ingen stor organisation”. (DN 28/9).

Från politiskt håll handlade det mer om vad militären inte ska göra, att det fortsatt är rättssystemets uppgift att gripa och lagföra brottslingar. Men i fråga om konkret hjälp blir det mer vagt. Transporter och administrativa uppgifter har nämnts liksom expertis på området sprängningar.

Sverigedemokraterna är, kanske inte oväntat, mest offensiva med sina förslag. Partiledaren Jimmie Åkesson vill att man snabbt, inom veckor, släpper igenom nya lagar mot gängen. ”Vi såg att vi kunde göra det under pandemin”. Redan i sitt tal i Almedalen 2016 föreslog han undantagslagar och insatsstyrkor för att ”ta tillbaka förorterna”. Talet kallades ”militaristiskt och radikalnationalistiskt” av tidningen Expo. Ligger det i mittfåran nu, sju år senare?

Nej, regeringen och oppositionen gör på många sätt rätt som prövar tanken med hjälp av försvaret mot gängen, med alla förbehåll och tveksamheter som det för med sig. Sverige har ingen tradition av militära inrikes operationer. Hur tillfälligt och restriktivt det än sägs vara öppnar detta för någonting nytt och i framtiden kan vi ha en helt annan regering som tar tillfället i akt.

Hela tanken med försvarshjälp bygger att det råder nödläge i Sverige, att polisen inte klarar sitt jobb. Kanske borde polisstyrkan höjas från nuvarande två till EU-genomsnittet tre poliser per 100 000 invånare innan man slutligen kastar in handduken? Men visst kan de gröna männen och kvinnorna få bistå med lite transporthjälp under tiden.