Försäkringskassans nej kan också vara sunt

Det är långt ifrån säkert att färre avslag från Försäkringskassan är att föredra.

I maj 2019 klarade Annika Strandhäll (S) en misstroendeomröstning riksdagen om hanteringen av Försäkringskassan.

I maj 2019 klarade Annika Strandhäll (S) en misstroendeomröstning riksdagen om hanteringen av Försäkringskassan.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledare2021-03-17 21:01
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

En av sju i Region Uppsala som vill ha förlängd sjukskrivning får avslag av Försäkringskassan. Med 15 procent "nej" ligger regionen nära toppen av listan där Jämtland befinner sig, med enheter som har 19 procent avslag, och långt ifrån de generösa handläggarna i Östergötland (5 procent avslag). Skillnaderna i Uppdrag Gransknings reportage (SVT 17/3) är naturligtvis oacceptabla.

Före detta socialministern Annika Strandhäll (S) anser det behövs ny lagstiftning för en mer rättssäker prövning av sjukskrivningar. ”Jag är absolut inte nöjd med hur det blev”, säger hon i programmet. Skuldmedvetet, eftersom hon hösten 2015 gav order till Försäkringskassan att det så kallade sjukpenningtalet skulle sänkas – från prognosen på 13 dagar till i snitt 9 dagar per person och år.

Ordern anses ha lett till en tävling mellan handläggarna, eller åtminstone till en kultur på myndigheten där många avslag ansågs som någonting bra. Förklaringen faller tillbaka på Strandhälls regering som gjort sjukförsäkringen gränslös, efter hård och långvarig kritik mot alliansregeringens ”stupstock” (utförsäkringen). När sjuktalen steg måste i stället bedömningen bli stramare. Generaldirektören Ann-Marie Begler lydde order och som tack fick hon sparken våren 2018.

Det politiska maktspelet har haft betydelse för det gungfly som alla som blir sjuka kastas ut i. Men den mest avgörande faktorn är ändå sjukdomarna som ligger till grund för att man inte kan jobba. När utbrändhet och utmattningssyndrom blev välkända begrepp, runt millennieskiftet, var permanent sjukskrivning samhällets enda svar. Nu vet man betydligt mer, men det är fortfarande omöjligt för en husläkare att på 15 minuter avgöra vem som är sjuk eller frisk. Och sedan en tid har över hälften av sjukpenningdagarna psykiska orsaker.

Konflikten mellan den egna känslan och sjukintyget å ena sidan, Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan å den andra, visar inga tecken på att avta. Men det ser alltså olika ut i olika delar av landet. Ironiskt nog kan det bero på att man jobbat hårt för att hitta lösningar för den enskilde i Jämtland, medan Försäkringskassan i Östergötland snarare kapitulerat från sitt uppdrag och lämnat de sjuka i sticket.

Redan för 20 år sedan kom man fram till att permanent sjukskrivning var den sämsta lösningen. Nyckeln var att fånga upp den sjuka tidigt, sätta in rehabilitering och sedan regelbundet pröva nya vägar i arbetslivet. Men sjukskrivningsdebatten är för alltid uppdelat i hårt och mjukt, hjärtlösa nej och förstående ja från Försäkringskassan. Och det råder inget tvivel om att Annika Strandhälls parti bär en stor del av skulden.