Annika Strandhäll (S) är riksdagsledamot och ansvarig för S-arbetsgruppen som föreslagit förkortad arbetstid.
Under året har Socialdemokraterna presenterat en rad olika potentiella reformer som de hoppas kommer leda till valvinst 2026. Förslagen, eller testballongerna som de bättre beskrivs som, har tagits fram av olika arbetsgrupper.
I slutet av våren skickades en testballong upp av riksdagsledamoten Annika Strandhäll som leder arbetsgruppen för “ett hållbart arbetsliv”. Strandhäll och gruppen föreslår förkortad arbetstid.
De får sällskap av både Vänsterpartiet, som vill se sex timmars arbetsdag, och tidigare LO-ordföranden Susanna Gideonsson som i en intervju sa att hon hoppas att förbundet driver frågan om förkortad arbetstid med “full kraft”. Hon menade att LO-medlemmar inte kan arbeta hemifrån medan “tjänstemännen”, som Gideonsson beskriver dem med flexibla arbetsplatser, kan göra det.
Förslaget har ett stort folkligt stöd. En majoritet tycks vara positiva till en kortare arbetsvecka, det hade varit konstigt om så inte var fallet. De flesta hade inte tackat nej till en arbetsdag på sex, i stället för åtta, timmar med bibehållen lön.
Men samtidigt finns det fler variabler att ta ställning till. Svenskar har redan en närmast unika möjligheter att vara borta från arbetet. Minst 25 dagars ledighet om året, 480 dagar med föräldrapenning och en stor mängd både röda dagar och klämdagar. För den som måste arbeta under de röda dagarna är ob-tillägget en bra bonus för besväret.
Vidare är det redan i dag fritt fram för den som vill att förhandla med sin arbetsgivare om att gå ner i arbetstid. Och självklart kommer lönen att reflektera det valet.
Men både LO och V föreslår arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Det är rent av oansvarigt och riskerar att straffa hela samhället.
När Region Värmland testade 30-timmarsveckor inom vården resulterade det i att fler arbetade övertid och vissa av pilotprojekten avbröts i förtid. Målet med avlastad personal och förbättrad arbetsmiljö uteblev. Påfrestningen som kortare arbetsdagar skapade i en verksamhet som redan upplevde arbetskraftsbrist blev för stora.
Utfallet hade sannolikt blivit detsamma även i andra sektorer. Att arbetstiden förkortas med tio timmar i veckan innebär inte att behoven inom sjukvården, polisen eller på skolor kommer att minska proportionellt. Det kommer att krävas en stor mängd nya anställda för att täcka bristerna. Anställda som det redan i dag är brist på i många sektorer.
När Region Värmland testade kortare arbetsvecka ökade övertiden hos vårdanställda.
Att förena förkortad arbetstid med den rådande arbetskraftsbristen och de generösa förmåner som redan finns på den svenska arbetsmarknaden är både svårt och ogenomtänkt. Det kommer snarare att leda till en befolkning som fortsatt arbetar övertid för att hålla igång samhället.
Kortare arbetstid med bibehållen lön kanske låter bra men det är omöjligt att både äta kakan och ha den kvar.