Chockade svenskar trots åtta års förvarning

Bara ett krig kan tydligen sätta fart på den säkerhetspolitiska debatten i Sverige.

Estland är skyddat. Natochefen Jens Stoltenberg talar till Natotrupper utanför Tallinn.

Estland är skyddat. Natochefen Jens Stoltenberg talar till Natotrupper utanför Tallinn.

Foto: Leon Neal

Ledare2022-03-02 15:14
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

I Finland uppger nu 53 procent av medborgarna att de vill att landet går med i Nato (Yle 28/2). I Sverige är andelen lägre, 39 procent, men rekordlåga 29 procent säger tydligt nej till Nato (SvD/Sifo 28/2). Andelen osäkra har ökat kraftigt i Sifomätningen efter den ryska invasionen av Ukraina. I Finland har också ett medborgarinitiativ samlat 50 000 namnunderskrifter för en folkomröstning om Nato och frågan ska därför automatiskt behandlas av riksdagen.

Nej, varken Sverige eller Finland kommer att gå med i försvarsalliansen under de närmaste veckorna. Beslutet ska fattas i lugn och ro och i bred enighet, heter det från flera håll. Men det finns ett trovärdighetsproblem hos de politiker som under många års ”lugn och ro” inte alls velat diskutera Natofrågan, som sagt sig värna alliansfriheten. Det gäller exempelvis de socialdemokratiska partierna på båda sidor av Östersjön.

Det är ingen slump att ”Jan Björklund” och ”brandförsäkring” ger över 4 000 träffar på en sökmotor. Det beror inte på hans intresse för brandskydd utan på den så ofta upprepade liknelsen om Nato, ”man kan inte teckna en brandförsäkring när det redan brinner”. Även försvarsministern Mikael Odenberg (M), som avgick 2007, talade om försvaret i försäkringstermer.

Folkpartiet och Odenberg var ganska ensamma i sitt motstånd mot nedskärningarna i försvaret i slutet av 00-talet. Då fanns endast Georgienkriget 2008 som tecken på den nyväckta ryska aggressionen under Vladimir Putin. Efter annekteringen av Krim 2014 väcktes betydligt fler i fråga om försvaret, men relationen till Nato var sig ganska lik trots det ”allt närmare samarbetet” från den nytillträdda S-regeringen.

Nu brinner det för fullt och det står plötsligt fullständigt klart vilka länder som är Natomedlemmar och vilka som inte är det. Ukraina, Finland och Sverige är exempel på det senare. Den politiska förflyttningen är blixtsnabb. Alla rusar mot skydd, som vid ett plötsligt skyfall över ett torg.

De Gröna i Finland är ”redo att uppdatera sin ståndpunkt kring Nato”. Detsamma gäller svenska S-debattörer som Daniel Färm (Aktuellt i Politiken), Daniel Suhonen samt Peter Gustavsson och Veronika Palm (Rörelsen). MP och V är tysta men har klivit över en annan gräns och sagt ja till att ge vapen till Ukraina.

Statsminister Magdalena Andersson (S) står kvar på torget och delar ut handdukar till folket. I sitt tal till nationen i tisdags kväll pekade hon på det allvarliga säkerhetsläget, om behovet att var och en tar ansvar för rikets försvar. Visst hade det varit bra med en djupgående diskussion Sveriges och medborgarnas trygghet. Då, när det fortfarande rådde lugn och ro.