Kryptovalutan bitcoin genomgår en smärre kris. Först stoppade Teslaägaren Elon Musk valutan som betalningsmedel i företaget, efter bara två månader. Och häromdagen gick kinesiska myndigheter ut och varnade folket för att satsa på bitcoin. Kina vill förbjuda såväl investeringar som alla former av betaltjänster och transaktioner med kryptovaluta. Värdet av bitcoin har fallit med 40 procent de senaste fem veckorna.
Man kan ändå säga att förtroendet för kryptovalutor har stigit som en raket de senaste åren. Från att ha varit ett betalningsmedel främst i kriminella kretsar, för exempelvis vapen och narkotika, och en investering för våghalsar med nördstämpel, har den helt dominerande kryptovalutan bitcoin hittat in hos större fondförvaltare, storbanker och som sagt i storföretaget Tesla i mars.
Den tillfälliga (?) nedgången har inte heller något med förtroende att göra. För Elon Musks del handlar det om miljön, då tillverkningen av bitcoin är mycket elintensiv. Och Kina tvekar inte att hoppa på tåget igen om valutan blir utbredd som betalningsmedel – som alltid går affärerna först för Kommunistpartiet.
Avanzas sparekonom Claes Hemberg sade på en fråga om kryptovalutor från SvD (10/12 2017) att han ”lika gärna skulle investera i körsbärskärnor”. Han vidhåller sin kritik, även om han nu på sin blogg liknar bitcoin vid Pokemon-kort, vars värde enbart är ”alla sina köpare”.
Problemet att bestämma värdet är en huvudkritik mot kryptovaluta, liksom anonymiteten. Det är inte bara polisen och Skatteverket som vill kunna se vilka avsändarna och mottagarna är, liksom vilka som äger bitcoin. Transparensen är en viktig del av förtroendet för ett betalningssystem.
Trots kritiken vågar många av Hembergs kolleger i bank- och finansbranschen inte helt avstå från investeringar i bitcoin, kanske av rädsla för att ”missa tåget”. De välvilligt inställda jämför bitcoin med guld, som ett beständigt värde med begränsad tillgång. Guldet i världen är i dag värt 9 000 miljarder dollar, medan det samlade bitcoinvärdet uppgår till en tiondel. Kritikerna påpekar att guld funnits som betalningsmedel i tusentals år, medan bitcoin funnits i tolv år och fluktuerat våldsamt i värde.
En förklaring till bitcoins landvinningar kan vara att de vanliga valutorna blivit mer lika kryptovalutorna. Kontanterna är på väg att försvinna och de enorma statliga stödpaketen efter finanskrisen och coronakrisen har gjort ekonomin svårare att få grepp om. Värdet av våra tillgångar har blivit mer fiktivt och bygger på överenskommelser. Steget till en rent digital valuta utan garantier från stater och centralbanker är kortare än någonsin.