Lärarförbundets årliga skolrankning är ingen rolig läsning för länets kommuner. Platserna 216, 235, 239, 263, 264, 267, 285 och 290 (Tierp, sämst i landet) imponerar inte. Hur är det egentligen ställt med lärdomsstaden Uppsala? Visserligen bäst i länet (216), men bakom över två tredjedelar av landets kommuner.
Det är lätt att med den årliga rankningen i ryggen ifrågasätta kommunernas ständiga mantra om att de satsar på skolan. Det är också själva syftet med Lärarförbundets granskning, att sätta utbildningens villkor i centrum. Men riktigt så enkelt är det inte.
Av de sammanlagt tio kategorierna som används för att ranka kommunerna ger de flesta en rättvisande bild av läget. Både antalet godkända elever, lärartäthet och lärarlöner är rimliga kriterier för en skolgranskning. Några av kategorierna som Lärarförbundet använder sig av är dock direkt missvisande.
I resurskategorin missgynnas kommuner som lyckas effektivisera verksamheten utan att det går ut över undervisningens kvalitet. Här mäts nämligen enbart hur mycket resurser som satsas i förhållande till kostnadsnivån i kommunen. En slösaktig kommun med dåliga resultat får en bättre placering än en sparsam kommun med bättre resultat. Även förskoleindikatorn är tveksam: andelen barn inskrivna på förskolan säger ingenting om kvaliteten i förskolan.
Om man i stället tittar på lärarlöner, utbildade lärare och andel godkända elever befinner sig Uppsala kommun i ett mellanskikt. Meritvärdena för niondeklassarna är till och med bland de bättre i landet. Men även dessa resultat är ett underbetyg för en kommun med Uppsalas befolkningssammansättning. Visserligen är Uppsala kommun mer heterogen än till exempel välmående förortskommuner till Stockholm som Danderyd, Sollentuna och Täby, men det förklarar inte den skrala placeringen.
Det är uppenbart att Uppsala kommun, oavsett politisk majoritet, inte har gjort tillräckligt för att satsa på skolan, trots ständiga löften om det motsatta. Här förtjänar faktiskt skolrankningens resurskategori att lyftas fram. Att Uppsala där hamnar på plats 246 av 290 möjliga handlar inte om smarta effektiviseringar, utan alldeles uppenbart om uteblivna prioriteringar.
Mittenstyret vill att ”skolorna ska präglas av studiero, trygghet och fokus på höjda kunskapsresultat”. Det går förstås att säga, både i Uppsala och länets andra kommuner. Men då krävs både rejält med resurser och tydlig styrning. Om det är något Lärarförbundets granskning visar, är det att bara fina ord inte räcker långt.