I början av september håller Svenska Handelskammaren i Hongkong sin årliga kräftskiva. Ikea står för de röda kräftdjuren som kineser kallar för asätare. Gratis alkohol utlovas. Att närvara kostar ungefär 1 000 kronor.
För den som inte gillar kräftor eller hellre vill diskutera politik är det bättre att vänta till slutet av oktober. För ungefär samma pris ordnar handelskammaren en lunch med Hongkongs högste politiker Carrie Lam.
I början av oktober ska Carrie Lam presentera sitt årliga linjetal för Hongkongs lagstiftande församling, där hon ska förklara styrets politik och prioriteringar. Med andra ord kommer hon att berätta vad kommuniststyret i Peking vill att Hongkong ska bli. Det är trots allt en 35 man stark nomineringskommitté, ledd av Kinas premiärminister, som tar fram kandidatförslagen.
Några veckor senare, 31 oktober, är samme regeringschef alltså inbjuden för att träffa svenska näringslivsrepresentanter och förklara sin syn på boende, tillgången på land, arbetsmarknaden, miljön och planerna för att öka stadens konkurrenskraft.
Arrangemanget framstår som tondövt. Särskilt med tanke på de massiva protester för demokrati och mot ett lagförslag om enklare utlämning till Fastlandskina som i månader har skakat Hongkong.
Därtill är ämnesvalen uppåt väggarna. Det går helt enkelt inte att hålla ett öppet samtal med näringslivet om arbetsmarknad och konkurrenskraft utan att undvika den viktigaste fråga som Hongkong står inför. Nämligen om medborgare och besökare som är kritiska mot Kina riskerar att bli bortförda till fastlandet, hamna i skenrättegångar – eller med vetskapen om dessa hot begränsa sig själv på förhand i sina förehavanden. Det är som att bjuda in Nicolas Maduro för att prata om effektiv inflationsbekämpning, eller be Vladimir Putin att kommentera hbtq-rättigheter.
Sveriges 38 utländska handelskammare är medlemsföreningar för företag med affärer i utlandet. De arbetar ibland tillsammans med Utrikesdepartementet för att anordna stats- eller ministerbesök i ett land, men är alltså ingen svensk utlandsmyndighet eller offentligt organ. Men i Sverige är det få som känner till det. I utlandet är det än färre som förstår detta. I Hongkong betraktas därför arrangemanget i praktiken som ett svenskt godkännande av Carrie Lam och den demokratifientliga politik som hon och Kina bedriver mot Hongkongborna.
Lam tillsattes efter det man i Hongkong refererar till som sista-augusti-beslutet togs av nomineringskommittén 2014. Däri bestämdes att alla framtida kandidater som kommittén föreslår som regeringschef i territoriet måste ”älska landet Kina och Hongkong”. Sedan får folk rösta eller inte rösta på den föreslagna kandidaten. Valet är alltså fritt, men knappast innehållet. Notera även glidningen: Hongkong är Kina. Den som inte älskar Kina kan aldrig styra Hongkong. Beslutet går stick i stäv mot vad Hongkongborna lovades av Kina några år tidigare. Då var transparenta och fria val av egna representanter det som föreslogs från Peking.
Den rödgröna regeringen har fört en högljudd utrikespolitik. Men om situationen i Hongkong har ingenting hörts. I den senaste utrikespolitiska deklaration förklarade utrikesminister Margot Wallström (S) att Sverige ska inleda en ”offensiv för demokratin”, både i Europa och världen (SR, 13/2-19). ”Offensiven kommer att märkas i all vår utrikespolitik.”
Men i världens kanske mest uppmärksammade politiska turbulens märks inget av detta. Före midsommar kommenterade Wallström utvecklingen i Hongkong som ”otroligt intressant” (DN, 17/6). Dagen efter uppdaterade UD sin landrapport om Hongkong. I den skrivs bara att det ”finns allt fler tecken på att det demokratiska utrymmet minskar i Hongkong”. Enligt UD utgör landrapporter ”ett viktigt verktyg för att främja demokrati och rättsstatens principer globalt”. Men en sådan tandlös skrivning i en tid då Hongkong är inne i sin värsta politiska turbulens är inget annat än varm luft.
Moderaternas riksdagsledamot Åsa Coenraads har därför riktat en fråga till Wallström om hur arbetet för att Kina ska respektera Hongkongs autonomi ser ut. Ministern ska svara senast 16 augusti. Sveriges kompakta tystnad måste då brytas. Ingår Hongkong i den demokratiska offensiven, Wallström?