Allt tyder på att inflationen borde sjunka. Räntan har höjts, råvarupriserna sjunkit och energimarknaden stabiliserats. Ändå vände priserna upp igen i februari och anledningen var den värsta tänkbara för hushållen med låga inkomster – galopperande matpriser.
Inte sedan 1951 har matpriserna ökat med över 20 procent på ett år. Från februari 2022 till februari 2023 har vissa grönsaker som purjolök, blomkål och paprika stigit med 50-80 procent i pris, vanliga mejerivaror som smör, gräddfil och creme fraiche med omkring 40 procent. Pressade hushållsekonomier har ingenting att välja på. Man måste äta och att ”leta extrapriser” är ingen framkomlig väg.
En halv procents räntehöjning av Riksbanken i april kommer inte dämpa priserna nämnvärt då konsumtionen redan har stramats åt. De flesta familjer har sedan månader bestämt sig för att övervintra och inte köpa någonting onödigt. En annan viktig faktor för att priserna hålls uppe på importen är den svaga kronan. Inte heller där väntar någon lindring i närtid.
Alltmer tyder på att det behövs akuta åtgärder från politiskt håll. En opinionsundersökning från Kantar Public visat bland annat att ”var fjärde ensamstående förälder har behövt låna pengar de senaste månaderna för att klara grundläggande utgifter. Tre av tio ensamstående med en inkomst under 35 000 kronor uppger att de haft svårt att köpa näringsrik mat till familjen alla dagar i veckan.” 1 240 föräldrar med barn under 18 år besvarade enkäten som gjordes i månadsskiftet februari-mars (Dagens Arena 15/3).
Det räcker inte med veta att ”det vänder”. Det räcker inte med att veta att tillfälliga bostadsbidrag kan förlängas efter halvårsskiftet. Det vänder ju inte – och maten måste stå på bordet. Det behövs hopp. Verktygslådan och pengarna finns. Höjt grundavdrag, tillfälliga bidragsförstärkningar. Det måste gå att komma överens i riksdagen och det börjar bli bråttom.