För tolv år sedan avskaffade Turkiet dödsstraffet för att närma sig ett EU-medlemskap. Det verkar mycket länge sedan nu.
I dag är Turkiet ett av de länder som har flest journalister fängslade och de senaste åren har rättsväsendet politiserats allt mer. Dessutom utökar president Recep Tayyip Erdogan ständigt sin egen makt – knappast lämpligt för ett EU-land.
Det är sannolikt att fredagens misslyckade kuppförsök kommer att föra Turkiet ännu längre från EU. I skrivande stund har 2700 domare avsatts, 7850 poliser sparkats och över 7500 personer arresterats. Efter ett kuppförsök är det förstås både naturligt och nödvändigt att regimen ställer de ansvariga till svars.
Men Erdogans åtgärder var anmärkningsvärt snabba. EU:s utvidgningskommissionär, Johannes Hahn, oroas över att regeringen redan hade listorna klara och använder militärkuppen som ett svepskäl för att arrestera meningsmotståndare.
Förutom snabba verkar åtgärderna även vara hårda. I kuppförsökets efterdyningar har frågan om dödsstraff lyfts. Och presidenten avfärdar inte möjligheten att dödsstraff återinförs i landet.
Längre ifrån ett EU-medlemskap kan man nog inte komma. En av få frågor medlemsländerna i EU är enade om är motståndet mot dödsstraff. Därför var det väntat att EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini hårt kritiserade att presidenten inte avfärdade dödsstraffet. Ett återinfört dödsstraff omöjliggör ett EU-medlemskap.
Problemet är att Turkiet nog inte längre bryr sig. Genom det kontroversiella flyktingavtalet har EU gjort sig beroende av Turkiet. Ett av kraven från Turkiets för att få igenom ett avtal var visumfrihet till Europa. Visumfrihet är bra. Men ett av EU:s motkrav är att Turkiet då snävar ner sina terrorlagar, som använts för att arrestera journalister och kurdiska politiker.
Nu är det många som förutspår att avtalet är i gungningen. Som en följd av kuppförsöket är det osannolikt att den turkiska regimen kommer att göra definitionen av terrorism snävare: nu, mer än någonsin, vill man kunna åtala regimkritiska. Men att avtalet är i gungning inte säkert. EU har satt mycket på spel och skulle säkert vilja nå en ny kompromiss.
Ett återinförande av dödsstraff skulle absolut utesluta Turkiet från ett EU-medlemskap. EU skulle inte kunna göra något annat med sin heder i behåll. Men i och med att EU numera är beroende av Turkiet, och inte tvärtom, blir ett fullvärdigt EU-medlemskap inte lika viktigt för Turkiet för att få inflytande över regionen eller sin vilja igenom.
För tolv år sedan var ett potentiellt medlemskap i EU ett starkt incitament för att eftersträva en stabilare demokrati. Det är det inte längre.