Dags för oss svenskar att bli uppskörtade igen. Den nya EU-avgiften efter Storbritanniens utträde ska förhandlas, i långtidsbudgeten 2021-2027, och Sverige föreslås betala ytterligare 16 miljarder per år. Som vanligt betalar vi mest, gör mest (migration, miljö) och får minst tillbaka. Viktor Orbán med flera följer inte ens de demokratiska grunderna i EU:s fördrag, och kan ändå skratta hela vägen till centralbanken. Dumma svenskar!
Ungefär så kan det låta ibland, och har gjort under de 25 år Sverige varit EU-medlem. Och det är klart att detta grundackord göder nationalistiska agendor, inte bara i Sverige, och gör dessutom att andra får en skeptisk grundinställning till EU. Vad ska vi med detta samarbete till? Men långt ifrån alla antaganden som görs av EU-kritikerna stämmer med verkligheten.
EU står för cirka en procent av den totala ekonomin i medlemsländerna. De rika länderna betalar mer i kronor, men mindre i förhållande till sin ekonomi. Sverige har de senaste åren betalat näst minst i andel av BNP, 0,8 procent, med bara snart inaktuella Storbritannien efter sig. Mest betalar Belgien (helt rimligt med tanke på Bryssel), men även exempelvis Ungern och Tjeckien betalar runt en procent av sin BNP i avgift.
Det mest intressanta är förstås att Sverige är nettobetalare till EU. Av årsavgiften på 40 miljarder kronor går omkring en tredjedel tillbaka till Sverige, främst i form av jordbruks- och regionalstöd. Netto tillhör Sverige de största betalarna, både per invånare och i förhållande till BNP. Nederländerna och Belgien betalar mer, Tyskland och Danmark något mindre. Länderna i östra Europa är samtliga nettomottagare av stöd.
En höjning av avgiften med 16 miljarder är ”oacceptabel”, enligt EU-minister Hans Dahlgren (S). Det är en rimlig inställning till förhandlingsbudet och Stefan Löfven kommer vid EU-toppmötet på torsdag att argumentera för att Sverige redan tillhör de största nettobetalarna, och för att EU:s budget 2021 måste krympa med motsvarande att ett av de största medlemsländerna lämnar unionen.
Sverige ska inte betala mer än nödvändigt och Löfven ska göra vad han kan. Men det är viktigt att behålla proportionerna. EU utgör knappt en procent av ekonomin. Den största vinsten för exportlandet Sverige är inte heller jordbruksstöd, det är att få tillhöra den inre marknaden. Om EU:s kommande klimatpaket blir framgångsrikt, liksom kampen mot brottsligheten, varför skulle inte budgeten kunna ökas något? Snålheten och EU-skepsisen får inte bedra visheten.