Många har följt SVT:s populära miniserie Fröken Frimans krig under julhelgen. Serien beskriver Dagmar Friman, spelad av Sissela Kyle, och hennes kamp för sitt livsmedelskooperativ. Och, så klart, för den politiska rösträtten.
Karaktären Dagmar Friman är inspirerad av en kvinnokämpe ur verkligheten. Hon hette Anna Whitlock, engagerad liberal, skolpionjär och förgrundsgestalt inom kvinnorörelsen. Whitlock var också initiativtagare till Svenska Hem, den framgångsrika konsumentförening som skildras i SVT:s serie. Svenska feminister känner henne nog främst som ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, bildad 1903.
LKPR samlade kvinnor med både socialdemokratiska och liberala övertygelser, och några enstaka Högerkvinnor, men det var liberalerna som dominerade rörelsen. Många av liberalerna i rösträttsrörelsen, däribland Whitlock, Karl Staaff som blev statsminister 1905, och den tongivande radikalen Ann Margret Holmgren, var aktiva i Uppsalas liberala studentförening Verdandi.
Argumenten mot kvinnans rösträtt förefaller nog främmande för de flesta i dag, exempelvis påståendet att kvinnor och män har en distinkt olika ”natur” (ett påstående som rösträttskvinnorna själva förvisso använde, fast till sin fördel). Frithiof Johannesson, högermannen som ihärdigt bekämpar Dagmar Friman och hennes kamrater i serien, framhåller bland annat att kvinnans känslostyrda och irrationella beslutsfattande gör henne olämplig att delta i politiska beslut. Samme Johannesson håller för övrigt ett frihandelsvänligt tal i säsongens första avsnitt, vilket är märkligt då han ju är en konservativ högerman, och dessa var tullvänliga.
I verkligheten fick många av dem som drev radikala frågor utstå hårda sociala straff. Ann Margret Holmgren lyckades få hela det konservativa Uppsala emot sig efter att Verdandi anordnat en debatt om ”sedlighetsfrågan”, och blev socialt utfryst.
Det var inte bättre förr, med andra ord. Frågan om rösträtt för kvinnorna väcktes första gången redan 1884 i den andra kammaren, men röstades ned. Liberalerna och socialdemokraterna i riksdagen fokuserade på allmän rösträtt för män. 1918 genomdrevs äntligen allmän och lika rösträtt för män och kvinnor av den liberale statsministern Nils Edén, då högern insett att den var tvungen att ge upp sitt motstånd.
Politisk förändring är ingenting som kommer av sig själv. Reformer sker genom enskilda människors och gruppers ihärdiga politiska kamp. Många av de idéer som förändrat Sverige formulerades av radikala studenter i Uppsala, i skrifter och debatter. Och, givetvis, i den tidning som du just nu läser. Upsala Nya Tidning grundades som ett kamporgan för rösträtten. Många politiska strider har vunnit sedan dess, men den som tar människors lika rättigheter för givna misstar sig. Med nya tider följer nya strider, men det liberala uppdraget att försvara universella mänskliga värden kvarstår.