När Säkerhetspolisen, Säpo, i går presenterade sin årsrapport var slutsatsen att hotet mot Sverige är större än vad det har varit på många år. Den avgående Säpochefen Anders Thornberg skriver i årsbokens förord att vi har fått ”ett nytt normalläge”.
Antalet personer som rör sig inom någon typ av extremistisk miljö har ökat de senaste åren och kan nu räknas till flera tusen. Hotet bedöms vara störst från de våldsbejakande islamistiska extremisterna, ofta kallade jihadister. Det är en mycket begriplig slutsats.
Rahkmat Akilov, som nu står inför rätta för terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, må vara okunnig om det mesta inom islam, men okunnighet och en förvirrad världsbild gör inte sådana personer mindre farliga. Däremot kan de utnyttjas av mer ”sofistikerade” extremister.
Säpo pekar också på att antalet personer som återfinns inom extremhögern, just nu i första hand Nordiska motståndsrörelsen, har vuxit. Också detta avspeglas i händelser under året.
Ekot i Sveriges radio kunde också i går berätta att varannan medlem i NMR är dömd för brott och att det i en fjärdedel av fallen handlar om våldsbrott som dråp och grov misshandel. Att personer av detta slag också måste betraktas som ett hot mot landets säkerhet behöver inte utredas närmare.
Antalet personer som är verksamma inom den extrema vänstern, eller de så kallade autonoma grupperna, tycks just nu vara ganska stabilt. Men Säpo påpekar att ett nytt nordiskt ”autonomt” nätverk bildats och observerats under G20-mötet i somras. Också här finns alltså en hotbild att ta på allvar.
Så långt behandlar årsboken problem som i princip är välbekanta. Politisk extremism kommer alltid att finnas och måste alltid motarbetas över nationsgränserna. Men samarbetet har uppenbarligen brister, vilket tydligt visat sig efter flera av de senaste årens mer spektakulära terroristdåd i olika europeiska länder. Problemet växer när IS-terrorister nu återvänder till Europa efter ”kalifatets” fall.
Men det finns också rent inhemska brister. Med IT-skandalen på Transportstyrelsen som utgångspunkt pekar Säpo på hur svenska myndigheter ofta tycks sakna insikt om vikten av att skydda känsliga uppgifter. Säkerhetsanalyserna är dåliga eller saknas helt, säger enhetschefen Fredrik Agemark.
Det är en förödande kritik och den blir ännu allvarligare när man inser att just sådana uppgifter som finns hos olika svenska myndigheter kan vara synnerligen intressanta för främmande makt. Den skada som kan åstadkommas, till exempel genom att känsliga personuppgifter är tillgängliga för obehöriga eller genom att datasystem är vidöppna för intrång eller sabotage, kan vara mycket stor.
De riskerna får inte bli ett nytt normalläge.
Håkan Holmberg