"Ett förhör som gick fel"

"Deras nekande var mycket, mycket bestämt."

Protest utanför Saudiarabiens ambassad i Washington.

Protest utanför Saudiarabiens ambassad i Washington.

Foto: Jacquelyn Martin

Ledare2018-10-16 14:15
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Så uttryckte sig president Donald Trump sedan han talat med Saudiarabiens kung Salman i telefon om den mystiskt försvunne journalisten Jamal Khashoggi.

Jaså, verkligen? Trump uttrycker sig ungefär som han gjorde vid mötet med Vladimir Putin när frågorna om rysk inblandning i presidentvalet 2016 kom upp. Trumps logik tycks än en gång vara att den som nekar, oavsett omständigheterna, alltid måste betraktas som oskyldig.

Men varför ska Trump över huvud taget fråga Saudiarabiens kung om det misstänkta mordet på konsulatet? Att ta reda på vad som hänt är en fråga för polis och säkerhetstjänster i Turkiet och USA. Beroende på vad som kommer fram kan det däremot vara en sak för presidenten att reagera.

Sedan gick det inte lång tid förrän det kom uppgifter om att Saudiarabien ändå hade gett upp. Den nya linjen skulle vara att Khashoggi verkligen mördats inne på konsulatet men att detta berodde på att den saudiska förhörspersonalen överskridit sina befogenheter. Något ”gick fel”.

Det är inte mindre skrämmande. Här har vi alltså en regim som anser att det är fullt i sin ordning att tortera en misshaglig journalist och som skickar specialutbildad personal för att genomföra tortyren. Sen ska det hela framstå som mindre förgripligt genom att man påstår att dödsfallet var en oavsedd konsekvens av tortyren. Och av allt att döma har vi också en nära allierad, USA under president Trump, som är beredd att visa överseende. Trumps eget beteende mot journalister, till exempel under valkampanjen då reportrar hänvisades till inhägnade fållor där de utsattes för hatiska utfall av Trumps anhängare, kan mycket väl ha gett den saudiska regimen intrycket att det är fullt acceptabelt att behandla människor, och i synnerhet journalister, på detta sätt.

Turkiet för sin del utnyttjar tacksamt möjligheten att uppträda som den fria journalistikens vän i nöden – men Turkiet är i själva verket ett av de länder som har flest frihetsberövade journalister i världen. Att Turkiet förmodligen också avlyssnar utländska konsultat är bara vad man ska vänta sig. Den som vill skydda mediernas och journalistikens frihet, inte bara i Mellanöstern, behöver andra allierade.