Enprocentmålet har en lång tradition

Vi vill erbjuda en bredd av konstnärliga uttryck, skriver Linda Eskilsson (MP).

Ledare2020-10-06 23:45
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Replik

UNT:s ledarsida (30/9) går till hårt angrepp mot den offentliga konsten i Uppsala. Detta eftersom skribenten inte gillar vissa av konstverken, tycker att det är slöseri med skattepengar att köpa in och underhålla dem och att vi ska slopa det så kallade enprocentmålet i kommunen. Enprocentmålet har en lång tradition i Sverige, 41 procent av Sveriges 290 kommuner tillämpar det i dag. Det innebär att cirka en procent av budgeten avsätts för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad.

I Uppsala arbetar vi med målet och investeringar i offentlig konst med en egen uppmärksammad metod. I stället för att endast placera konst vid nya byggnader och områden använder vi medlen till offentlig konst i alla delar av kommunen.  Våra ansvariga tjänstemän arbetar tätt tillsammans med närboende, elever, äldre, brukare, kommunala bolag, arkitekter och landskapsarkitekter. Genom detta kan vi gemensamt gestalta våra livsmiljöer.

Det är kulturnämnden som är ytterst ansvarig för den offentliga konsten och när de olika konstverken presenteras på nämnden brukar vi alltid ha livliga och spännande diskussioner. Vi tycker det är viktigt att erbjuda en bredd av konstnärliga uttryck, en mångfald av tekniker och material, och att en bredd av konstnärer ges uppdragen. Och, precis som det sägs på UNT:s ledarsida, att konsten ska väcka frågor. 

Offentlig konst handlar också om hänsyn, att acceptera att andra kan uppleva ett konstverk på ett annat sätt än jag själv. Och genom mångfalden av konstnärliga gestaltningar förhoppningsvis hitta ett verk som tilltalar mig. Medan skribenten ogillar konstverket på Fadimes plats så är vi många som tycker om det. Själv stannar jag ofta till vid det och funderar över det som Fadime kämpade för.

Linda Eskilsson, kulturnämndens ordförande (MP)

Svar

UNT:s ledarsida står helt bakom betydelsen av att ha offentlig konst i Uppsala. Den är mycket viktig för stadens attraktivitet. Likaså är det bra att pengarna fördelas brett, och inte automatiskt följer med varje nytt byggprojekt. När Uppsala förtätas och expanderar i nuvarande takt kan man dock ifrågasätta totalsumman. Enskilda konstverk kan och bör alltid diskuteras, både av konstkunniga och av allmänheten. Till skillnad från i konsthallar är det relevant vad alla tycker då alla ”drabbas” av konsten i offentliga miljöer, positivt och negativt. Kritiken kan vara mycket skarp ibland, och då får de inblandade förklara och försvara sig. Det handlar om hänsyn, som Linda Eskilsson skriver, och understryker bara den offentliga konstens betydelse.

Johan Rudström, tf politisk chefredaktör