Förra året kom omkring 160000 personer till Sverige och sökte asyl. Det är en siffra som inte kan jämföras med något annat år i modern tid. Det säger sig självt att en så stor grupp människor inte är homogen, här finns stor spridning i ålder, utbildning och erfarenheter.
Eftersom en stor del av denna grupp, och även de som kommit tidigare och senare, är lågutbildade har många efterfrågat åtgärder som gör att även dessa skulle kunna integreras i samhället. Lagstadgade minimilöner som sidsteppar kollektivavtal är ett förslag. Fler enkla jobb ett annat på samma tema.
En rapport från LO i förra veckan, ”Enkla jobb” – medicin eller diagnos, visar att Sverige, efter Norge, är det land i Europa som har minst andel enkla jobb, alltså arbeten som inte kräver någon yrkesutbildning. Det kan handla om städjobb, gatuförsäljning, bärplockning med mera. LO-rapporten säger att andelen sådana arbeten i Sverige är knappt fem procent av samtliga jobb mot nästan det dubbla i hela EU. I Spanien är andelen 13 procent.
Sätt i relation till befolkningens läskunnighet blir sambandet tydligt. I länder med hög läskunnighet, till exempel Finland och Sverige, är andelen enkla jobb liten.
Den slutsats man enligt LO bör dra av detta är att det vore fel att öka andelen enkla jobb i Sverige, det skulle riskera att försämra vår konkurrenskraft. Tvärt om behöver vi bättre utbildad arbetskraft för att försvara vår position som ett högproduktivt land med hög levnadsstandard.
Det är delvis rätt. Om utbildningsnivån i Sverige sjunker generellt skulle det vara till skada för landet, framför allt på lång sikt. Vi får svårt att konkurrera med andra länder där utbildningsnivån är högre. En stor andel enkla jobb, där låga löner betalas, kan också, vilket LO-rapporten varnar för, bromsa nödvändig strukturomvandling i högproduktiv riktning.
Ytterligare en aspekt på samma tema fördes fram av Harriet Wallberg och Annika Pontén vid Universitetskanslersämbetet i förra veckan (DN 26 juli). Med de nya asylregler som trädde i kraft i juni, kortas tiden innan asylsökande behöver visa att de kan försörja sig för att få stanna i Sverige. Många som har, eller har förutsättningar för att skaffa eller komplettera, en högskoleutbildning kan då lockas att välja enkla jobb i stället för ett universitet. Inrätta ett snabbspår till högskolan, föreslår Wallberg/Pontén.
Att inte ta vara på en välutbildad grupp immigranter är ett otroligt slöseri med resurser och det ligger också i linje med LO:s rapport.
Men rapporten visar också att LO fortfarande har ett betydligt större intresse av att hålla uppe höga ingångslöner än att underlätta integrationen för många tusen nyanlända.
För det är också ett slöseri med resurser, både ekonomiska och humana, att med Sveriges generellt höga löneläge och fåtaliga enkla jobb, stänga dörren till arbetsmarknaden. Det finns ingen integration som fungerar bättre än en arbetsplats.
LO är, för att citera Göran Persson, ett särintresse och bör behandlas som ett sådant. Det kan ingen rapport ändra på.