När kung Carl XVI Gustaf på fredagen firar 50 år på Sveriges tron hamnar kritiken mot monarken i bakgrunden. Ingen politiker har någonsin kommit undan med att be hela journalistkåren ”vända blad” om de trampat i klaveret, de har inte ens kommit på tanken. Men Kungen jobbar på. Hans främsta tillgångar är att han är plikttrogen, ganska oförarglig och att han saknar formell makt.
På senare år har han avhållit sig från större utsvävningar, han är ju ändå 77 år gammal. Ett invecklat resonemang om kvinnlig tronföljd, som han ansåg drabbade sonen Carl Philip (SVT 3/1), kanske ligger bakom att allt fler svenskar tycker att det är dags att lämna över till Kronprinsessan Victoria (DN/Ipsos 9/9). Men ett tronskifte kan också betyda början till slutet för monarkin i Sverige.
Kanske behöver det förlegade statsskicket monarki en stockkonservativ man som ansiktet utåt? Kronprinsessan gifte sig med sin gyminstruktör och gör vad hon kan för att barnen ska få en så normal uppväxt som möjligt. Vilken sorts liv ser hon framför sig för prinsessan Estelle?
Eftersom inget parti driver frågan om statsskicket politiskt blir det i slutändan upp till kungahusets medlemmar själva. Det är orimligt att ämbetet som statschef går i arv, att monarken inte åtnjuter religionsfrihet varken för sig själv eller sina barn. Men det mest orimliga är att en enskild individ föds in i ofriheten, oförmögen att bestämma över sitt liv.
Prins Carl Philips och prinsessan Madeleines barn har lämnat kungahuset efter ett beslut 2019. Det vore bra om fler kunde välja att lämna, men det kommer aldrig att gälla alla då tronföljden måste säkras. Victoria är inskolad i sin roll och har ärvt sin fars pliktkänsla, men sedan? ”Estelle blir aldrig drottning”, sade populärhistorikern Herman Lindqvist i samband med sina memoarer. Hans slutsats var att ”vanligheten” tar kål på myten om det upphöjda kungliga.
Kungen själv ger också intryck av vanlighet under den formella ytan. Han trivs bäst när han råkar träffa folk i skogen och pratar, eller i idrottssammanhang när ”alla är intresserade av samma sak”, säger han i en intervju i tidningen Fokus (14/9). Om han lämnar över tronen kan han få några år i frihet, tanken har säkert slagit honom.
Över hälften av svenskarna, 54 procent, vill behålla monarkin, rapporterade Som-institutet i våras (17/5). Endast 20 procent tycker - likt UNT:s ledarsida - att den ska avskaffas. Den femtedelen har principiellt alldeles rätt, men statsskickets framtid kommer inte att avgöras av den folkvalda riksdagen. Den avgörs om några år när en mamma och hennes tonårsdotter tar en promenad i Hagaparken.