Så skrev statsminister Stefan Löfven på Facebook i onsdags. Men några timmar tidigare svarade han på en journalistfråga i samma ämne att han inte vill ”utesluta” att militär sätts in mot kriminella gäng.
Löfven retirerade så gott det gick och det var naturligtvis bra. Men statsministern får inte sväva på målet när det gäller frågor av detta slag. Försvaret är en myndighet, med en bestämd och tydlig uppgift. Polisen är en annan myndighet, med ett annat uppdrag. De två kan samverka i vissa fall, men uppgifterna får inte blandas ihop.
Förmodligen togs Löfven på sängen när Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson i partiledardebatten vill använda militär mot ”upplopp” i förorterna. Andra ledande politiker, som justitieminister Morgan Johansson (S), moderatledaren Ulf Kristersson och Liberalernas Jan Björklund sade genast ifrån, med starka argument. Men Löfven irrade bort sig när han fick en fråga utanför manus. Nu får han tänka efter hur han uttrycker sig.
Skälen mot att sätta in militär mot bråk, stenkastning eller bilbränder är otaliga. De mest grundläggande handlar om försvarets egna uppgifter. Försvaret ska skydda landet mot angrepp utifrån. Vad man än kan säga om kriminella gäng så är de inte ombud för främmande makt och ingår inte i någon angreppsplan mot Sverige. Inte heller utgör de någon upprorsstyrka som utlöst ett inbördeskrig eller ett kuppförsök i syfte att ta över statsmakten. Polisarbete i fred är uppenbarligen något helt annat än militära insatser i krigstid.
Kriminella gäng är just kriminella. De bekämpar både varandra och polisen för att vinna eller behålla kontroll över ekonomiskt lönsamma men olagliga aktiviteter, som exempelvis knarkhandel. Militären har ingen erfarenhet av att bekämpa kriminella och är organiserad för helt andra ändamål. Polisen har rätt att använda skjutvapen, medan militären har tillgång till utrustning av helt annat slag – men att sätta in stridsvagnar eller luftvärn mot våldsamma civila är alldeles uppenbart en befängd tanke.
Försvaret behöver förstärkas på en rad olika sätt – och måste naturligtvis fokusera på sin verkliga uppgift. Vår försvarsförmåga kan bara försvagas om fokus blir otydligt – liksom förtroendet för försvarsmakten. Också polisen behöver förstärkas och lagstiftningen behöver ses över. Utredningsförslaget om blåljussabotage som också presenterades i onsdags är en del i detta.
Det handlar alltså om två helt olika uppgifter, båda viktiga och båda i behov av större resurser. En helt annan sak är att försvaret kan samverka med civila myndigheter, som till exempel när polisen fått hjälp med helikoptertransporter. Men syftet är då att underlätta polisens eget arbete, inte att ersätta polisen.
I dag inser säkert också Stefan Löfven allt detta.
Håkan Holmberg