Invändningarna mot regeringens vårproposition var överlag ganska lama på torsdagen. ”Det finns saker som är bra i regeringens budget, så är det ju alltid”, sade Elisabeth Svantesson (M) till SVT, och tillade att budgeten ”inte tar tag i de stora problemen”. Svantesson är första utmanare till Magdalena Andersson (S) om finansministerposten efter valet nästa höst.
En finansminister kan framstå som snål och idélös i både hög- och lågkonjunktur. Men när en brinnande kris håller landet i sitt grepp framstår samma politiker plötsligt som såväl generös som ansvarsfull. Göran Perssons skuldsanering 1994-1996 banade väg för tio år på statsministerposten. Anders Borgs hantering av finanskrisen 2008-2009 beredde vägen för en moderat valseger 2010 och för utnämningen till EU:s bästa finansminister.
Där befinner sig Magdalena Andersson nu, där Borg var vid vårbudgeten 2009. Ingen har något att säga om att hon låter budgetunderskottet rusa 2021. Både näringslivet och välfärden behöver stöd och det finns ingen alternativ väg framåt på den traditionella höger-vänster-skalan. Finansministern log för sig själv när M och V i februari gick ihop om extra miljarder till äldreomsorgen. Hon är ohotad på den breda mittenvägen ut ur krisen.
Oppositionen kommer förstås att kräva en återgång till arbetslinjen och det finanspolitiska ramverket efter pandemin, det har man redan gett uttryck för. Och Vänsterpartiet kommer att kräva storsatsningar på vård, skola och omsorg. Men då har krisregeringen hjälp av den svenska ekonomin, konstruerad för att kickstarta efter en kris med exportindustrin som draglok. Allt klart för fortsatt S-regering efter 2022, således? Nej, det är långt ifrån säkert.
Den stora utmaningen för regeringen är att Sverige fortsätter att glida isär under pandemin. Den som hade dålig förankring på arbetsmarknaden för ett år sedan står nu ännu mycket längre från jobb. Långtidsarbetslösheten ökar snabbt. Vid sidan av fortsatta pandemistöd till företag, regioner och kommuner var ett ”jobbpaket” det mest konkreta som presenterades i vårändringsbudgeten: 1,8 miljarder kronor extra till sommarjobb och utbildningsplatser (högskola, SFI, yrkesvux och folkhögskola). Det är magert.
Långtidsarbetslösheten hör intimt samman med segregationen, otryggheten och skolresultat som lär ha blivit ännu sämre av distansundervisningen. Detta kommer regeringen att ställas till svars för i den kommande valrörelsen. Då spelar det kanske mindre roll om man en budget i balans, eller en finansminister i elitklassen. Det är på helheten man kommer att bedömas.