Två kraftiga sprängningar har skakat Stockholm de senaste dagarna. Polisens bedömning är att de båda dåden hör ihop och att det sannolikt ”kommer att smälla på fler ställen”. Enligt källor till Aftonbladet befinner sig måltavlan utomlands och sprängningarna riktas mot personer i dennes närhet. Mannen det gäller ska enligt uppgift vara ledande inom narkotikahandeln i en annan svensk stad.
På samma sätt kan söndagsmorgonens sprängning i stadsdelen Kapellgärdet i Uppsala ha kopplingar till den organiserade brottsligheten. Polisen uppger till UNT att man arbetar efter flera teorier. ”Bombdåden sker oftast inte för att skada någon, de är mer en markering”, säger kriminologen Sven Granath (UNT 18/1). SVT erfar (16/1) att det finns kopplingar på adressen till den tungt kriminelle man som kallas ”Kurdiske räven” och som även han befinner sig i ett annat land.
Hela fjolåret handlade om det rekordstora antalet dödsskjutningar i Sverige, 63 stycken. Antalet sprängningar sjönk under pandemin, från 133 under rekordåret 2019, men tycks vara på väg uppåt igen. I fjol detonerade 90 sprängladdningar runt om i landet och utvecklingen nu i januari är minst sagt oroväckande.
Sprängningar orsakar få dödsoffer. Det finns knappt några exempel på att måltavlan skadats, sade forskaren Manne Gerell till Expressen (2/1). ”De kriminella vet att explosionen inte kommer att döda måltavlan, syftet är att skicka en signal”, sade han. Handgranater och andra sprängmedel används då inte närkontakt är möjlig, då måltavlan antingen befinner sig utomlands eller är för väl skyddad, tillägger han.
Trots att skjutvapen dödar betydligt fler, och innebär ännu större risker för omgivningen när de används i offentliga miljöer, är otryggheten till följd av sprängningarna minst lika stor. Dåden riktar sig mot adresser, inte mot människor, adresser där ett stort antal familjer bor – eller mot företagslokaler, där kunder, städare eller vem som helst kan råka befinna sig.
Precis som skjutningarna saknar sprängningarna i Sverige motsvarighet i andra EU-länder –och generellt i länder som inte befinner sig i krig eller har en lång historia av terrordåd.
Att bekämpa gängkriminaliteten står högst upp på den nya regeringens lista. En del lagförslag är bra, andra dras med bekymmer för integriteten och för att oskyldiga ska drabbas. ”Återinför ungdomsfängelserna”, föreslår polismästaren på Nationella operativa enheten Noa, Carin Götblad (SVT 18/1). Det låter en aning desperat, men så kan det tyvärr bli när det kan detonera en handgranat i portgången till något av barnens första lägenhet.