På måndagen börjar utbetalningen av elstödet. Sammanlagt 4,3 miljoner kunder i södra och mellersta Sverige får i den här omgången dela på 17 miljarder kronor. Men trots extrapengarna, som för Uppsalabor uppgår till 50 öre per förbrukad kilowattimme från och med oktober 2021 till och med september 2022, är det knappt någon som gläds.
Villaägarna hade velat ha pengarna till jul, vilket åtminstone Ulf Kristersson (M) lovat i valrörelsen. Ekonomer anser att stödet inte borde finnas, att det riskerar att öka konsumtionen och i slutändan elpriset. Argast av alla är företagarna, som inte kommit i fråga för stöd ännu men som sannolikt behöver det mest av alla.
Visst går det att argumentera för att pengarna som betalas ut egentligen tillhör dem som betalat in beloppen till Svenska Kraftnät – ju högre förbrukning desto större utgifter på räkningen. Men det känns lite märkligt att se en högerregering och en vänsteropposition slåss om att kasta pengar efter en i genomsnitt mycket välsituerad medelklass i stället för att angripa grundproblemen med elproduktionen och överföringskapaciteten.
Formerna för elstödet till företagen har bollats mellan regeringen och Energimarknadsinspektionen och ska slutligen godkännas av EU-kommissionen. Här kan varje månads försening betyda konkurs för ett företag som till sin natur är elintensivt, som bygger hela sin verksamhet på exempelvis kyl- och frysförvaring eller verktyg som drar mycket el.
Företagen har ofta små möjligheter att dra ned på förbrukningen. De anställer ett antal vanliga elkunder samtidigt som Sverige är på väg in i en lågkonjunktur vars djup och längd beror just på arbetsmarknaden. Allt tyder på att företagen skulle ha stått först i kön för elstöden, framför privatkunder som kan välja att slå av sin golvvärme eller sin uppvärmda bubbelpool. Men eftersom elkrisen sammanföll med ett riksdagsval gick det som det gick.
Tillsammans med företrädarna i S-regeringen har regeringen stuckit huvudet i ett getingbo av energilagar och -marknader som kommer att kasta sina skuggor över svenskarna för lång tid framöver. DN rapporterar (20/2) om en lag från 2021 som ger elbolagen möjlighet att ta ut ytterligare 30 miljarder kronor i elnätsavgifter.
Två hål i väggen, hette det en gång i reklamen. Historiskt har den svenska energiproduktionen varit okomplicerad. Därför har den också gett utrymme för felgrepp, som vindkraftsveton och förtida nedläggning av kärnkraft. Det spelade helt enkelt ingen roll. Nu betyder det plötsligt allt och det kommer att dröja innan regeringen kan lägga frågan bakom sig. Elstödet ger bara en mycket kort frist.