Händelsen med den 20-årige man som i torsdags sköts till döds är oerhört tragisk. Detta är alltså vad som hände: 20-åringen, som hade Downs syndrom och autism, rymmer hemifrån med ett leksaksvapen i plast. När pappan går ut för att leta efter sin son möter han en polispatrull som meddelar att sonen är död – skjuten till döds av polisen eftersom att det uppstått en, som poliserna upplever det, ”hotfull situation”.
Flera frågor infinner sig. Hur kan en person, som enligt läkare befinner sig på ett barns mentala nivå, upplevas som hotfull? Hur kan poliser missta en leksakspistol för ett farligt vapen? Och var man verkligen tvungen att skjuta dödande skott?
Åklagare ska, som alltid när polisen använder sitt tjänstevapen mot en person, utreda om tjänstefel har begåtts. Oavsett vad den utredningen kommer fram till har polisen redan nu ett stort problem att hantera – de rekordmånga polisskjutningarna.
20-årigen är nämligen den sjätte personen som skjutits till döds av polis bara i år. Så många har aldrig tidigare dödats av polis under ett enskilt år. Statistik visar dessutom att trenden är stigande, den senaste tioårsperioden har antalet polisskjutningar med dödlig utgång ökat. Oftast är det psykiskt störda personer eller personer påverkade av alkohol och droger som faller offer för polisens kulor.
Just nu pågår försök med elchockvapen i ett antal polisområden i landet. Det är välkommet. Polisförbundet har länge efterfrågat elchockvapen, medan polisledningen stretat emot. Förhoppningen är att antalet polisingripanden med dödlig utgång ska kunna minska om poliserna använder elpistol i stället för sitt tjänstevapen. Elpistoler kan också minska stressen hos poliser då de inte längre känner sig tvingade att använda dödligt våld i nödvärnssituationer. Visst finns risker med elchockvapen – den som träffas blir paralyserad, faller ner till marken och kan då skada sig. Men risken att dö är så klart mycket större om polisen använder sitt tjänstevapen.
Antalet polisskjutningar måste minska. Och elpistoler kan rädda liv.