Efter en vecka med valspurt, val och eftervalsdebatt påmindes svenskarna på onsdagen åter om verkligheten. Inflationen steg till hela nio procent på årsbasis, börsen rasade och det talas nu om en kvadruppelhöjning av styrräntan i nästa vecka, det vill säga en höjning med en hel procentenhet. Det råder ju också energikris i landet, med efterverkningar för hela ekonomin och jobben.
Så snart rösterna är färdigräknade, vilket de ska vara på onsdag kväll, vidtar en regeringsbildning i betydligt högre fart än för fyra år sedan, vilket talmannen Andreas Norlén redan gjort klart. En av den nya riksdagens första uppgifter blir att fatta beslut om ett stort stödpaket för att rädda hushåll och företag genom vintern. Oenigheten om energin, kärnkraften och vindkraften, kan skjutas på framtiden något. Först gäller det att möta december månads elräkning.
I bästa fall kan regeringen och oppositionen komma överens då förslagen om ett högkostnadsskydd för elen sett snarlika ut inför valet. EU kan ge draghjälp genom åtgärder som frikopplar elpriserna från priset på gas, vilket hittills haft en enorm påverkan på kostnaderna för Sveriges sydligaste elområden.
Om Ulf Kristersson (M) får bilda regering, vilket det mesta tyder på, har han en skuld att kräva in från den blivande oppositionsledaren Magdalena Andersson (S). Kristersson har under mer än halva den gångna mandatperioden undvikit att bedriva benhård oppositionspolitik och i stället ställt sig bakom regeringen. Först gällde det pandemikrisen, när landet stängde och hela branschers intäkter sjönk till nollstrecket, sedan kriget och processen med Sveriges ansökan till Nato.
Det blir tvära kast för Socialdemokraterna, som inför valet satsade allt på att måla upp SD som det stora hotet. Alla som sade sig vilja samtala med SD pekades ut som opålitliga, till och med odemokratiska, ett ”blåbrunt” hot mot hela samhällsordningen. Då sitter det långt inne att ge poäng till en M-ledd regering för att den bekämpar energikrisen.
Även Sverigedemokraterna befinner sig i ett helt nytt läge där de behöver ta ett slags ansvar för landet. Kan de åtminstone tillfälligt avhålla sig från helt orimliga krav som riskerar att fördröja regeringsbildningen och orsaka handlingsförlamning i riksdagen?
Ur ett medborgerligt perspektiv blir matkassen inte billigare under hösten. Sedan väntar kanske nya elnätsavgifter, ett bostadslån som ska läggas om och, som ett crescendo när kylan slagit till, en historiskt hög elräkning. Medborgaren har gjort sin plikt och röstat, nu får de folkvalda göra sin och fatta beslut som kan ta Sverige genom vintern.