En liten grupp människor kan ställa till med stor skada. Polisen bedömer att det rör sig om max 20 personer som ligger bakom måndagskvällens brandattacker i Västsverige där över 80 bilar sattes i brand på bara en halvtimme. Ingen person kom till fysisk skada men tusentals människor drabbas på ett eller annat sätt av bilbränderna. Det gäller i första hand alla som fått sin egendom förstörd, som inte kan ta sig till sina jobb och som måste ägna tid åt att kontakta sitt försäkringsbolag (personer som bor i så kallat utsatta områden måste för övrigt betala mer för sin bilförsäkring än de som bor i andra områden).
I grunden tär bilbränderna på tryggheten och tilliten. Det är därför av största vikt att polisen hittar dem som ligger bakom attackerna och att det reds ut vad som hänt. Men i väntan på det – i skrivande stund är två personer anhållna misstänkta för mordbrand och ytterligare en person gripen misstänkt för inblandning i bilbränderna – är det en god idé att avvakta med spekulationer.
Vi vet nämligen ännu ingenting om gärningsmännens motiv. Det vi vet är det inte är första gången som bilar eldhärjas just vid denna tid på året, strax före skolstart. Måndagskvällens, till synes samordnade, bilbränder var dock mer omfattande än vad vi är vana med att se. Polisen har heller inte haft några indikationer på att något var på väg att hända – bilbränder och upplopp är inte sällan motreaktioner från kriminella gäng som känner sig pressade av polisen. Men måndagskvällens attacker har enligt polisen inte triggats igång av något ingripande eller liknande.
Omfattningen, samordningen och det faktum att inget tydligt motiv är känt, har fått många att spekulera vilt. Låg det politiska motiv bakom? Var syftet att påverka valet? Flera ledande politiker har tänkt högt i de banorna. Statsminister Stefan Löfven lät i radions partiledarintervju undslippa sig att bilbränderna nästan såg ut som en ”militär aktion”. Sådana uttalanden riskerar att bara elda på otryggheten. Politikerna bör hålla huvudet kallt.
Löfven passade också på att påpeka att regeringen höjt straffen för grov skadegörelse och att man ”tagit initiativ till fler än 30 straffskärpningar relaterade till den organiserade brottsligheten”. Det är så klart i allt väsentligt bra. Grova brottslingar ska möta hårda straff. Men det viktigaste är att polisen har tillräckligt med resurser för att gripa de ansvariga. Om det inte finns någon risk att åka fast gör hårda straff ingen nytta. Oavsett vad som ligger bakom bilbränderna – om det är ungdomar som utan något särskilt motiv har som sensommarnöje att bränna bilar eller om det finns helt andra orsaker bakom måndagens händelser –är fler synliga poliser och satsningar på socialtjänst och en effektiv rättskedja vägen framåt. Spekulationer leder dock ingenstans.