Pandemibaksmälla för Uppsalas nationer

Stöden under pandemin både tillkom, beviljades och betalades ut fort, vilket nu får konsekvenser.

Uplands nation är en av fyra nationer som måste betala tillbaka pandemistöd.

Uplands nation är en av fyra nationer som måste betala tillbaka pandemistöd.

Foto: Emma Ronneklew

Ledare2023-10-18 07:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Bakfylla är knappast ett okänt fenomen vid Uppsalas studentnationer. Men det finns baksmällor och så finns det baksmällor. Att vara lite dagen efter efter en gask är inga problem för kuratelen i nationshusen. Lite vätskeersättning, en huvudvärkstablett och så tar man sats mot nästa dag.

Värre då med den ekonomiska baksmälla som nu ger Kalmar nation, Uplands nation, Västgöta nation och Värmlands nation huvudvärk.

Under pandemin beviljades de fyra nationerna det som då kallades för omställningsstöd till en total summa av drygt tre miljoner kronor. Men i september kom så kallduschen: Skatteverket krävde pengarna åter. Samtliga fyra nationer överklagade, men förvaltningsrätten har nu avslagit deras överklagan.

Situationen känns igen. Både företag och föreningar har krävts tillbaka på pengar efter pandemin. Till exempel så kräver Tillväxtverket tillbaka pengar av både Sirius och Dalkurd. För de bägge fotbollsföreningarna handlar det om det permitteringsstöd som kunde sökas som en möjlighet att övervintra nedstängningen av ekonomin. I Dalkurds fall har Högsta domstolen slagit fast att pengarna, 2,4 miljoner kronor, måste återbetalas. Sirius väntar fortfarande på det slutgiltiga beskedet om deras 4,2 miljoner också måste tillbaka.

Alla dessa processer mot föreningar och företag runtom i landet borde mana till eftertanke hos ansvariga myndigheter och ytterst regeringen. Skatteverket och Tillväxtverket måste ju följa de lagar och regler som finns, men här någonstans kanske det är läge för regeringen att ta dem i örat och be dem att låta de byråkratiska kvarnarna mala lite långsammare. Samtidigt som man kan utreda om regelverket på något sätt kan lättas upp. I vågskålen ligger förutsättningarna för såväl ideell som affärsmässig verksamhet. Att så många kläms åt nu, när konjunkturen redan är svag, gör det extra problematiskt.

När pandemin var som värst, fanns stöden där för att verksamheter inte skulle behöva lägga ner i onödan. Att så många ansökte om stöd är i sig ett tecken på att hjälpen behövdes.

Det gick av nödvändighet fort när reglerna för stöden utformades. Och kanske också när de beviljades och betalades ut. Därför drabbas nu inte minst Uppsalanationer av en svår baksmälla, dessutom på ett sätt som riskerar att slå direkt mot deras lika viktiga som traditionsbärande studiesociala verksamhet.

I den bästa av världar skulle de till slut slippa återbetalningskraven. Det blir mer och mer tydligt att regelverket behöver en översyn. Tanken bakom stöden var trots allt att hjälpa då, inte att stjälpa sen.