Torsdagens val i Storbritannien var ett extraval om brexit. Det hade Boris Johnson uppfattat. Hans kampanj handlade varken om konservativa värden, skattenivåer eller företagande. Den handlade bara om en sak, att Storbritannien ska lämna EU i januari. ”Get brexit done”, upprepade han. Det är dags att befria landet från tre och ett halvt års trauma och gå vidare, var budskapet.
Jeremy Corbyn hade ingen brexitpolitik, ingen plan för att lämna EU, inte heller en plan för att eventuellt stanna kvar. Han försökte ta tillbaka makten med vänsterpolitik om välfärd och förstatligande, som sagt utan att ha en högermotståndare. Resultatet blev att han förlorade städer i norra England som Darlington och Workington, sådana som är som hämtade ur en Ken Loach-film och där man alltid röstat på Labour.
Med en så klar majoritet i parlamentet, med preliminärt 51 nya mandat, behöver inte Tories förlita sig på de nordirländska unionisterna DUP längre. EU är med på noterna och rent tekniskt lär inte ett utträde i januari bli några problem. Men politiskt? Boris Johnson gör klokt i att fortsätta ha mycket nära kontakt med nordirländarna. Utmaningen om han lyckas spräcka en union, EU, blir att försöka hålla ihop en annan, Storbritannien.
Den andra som firade på torsdagskvällen var nämligen Nicola Sturgeon, ledare för de skotska nationalisterna SNP. Partiet fick 45 procent av rösterna och över 80 procent av mandaten (48, mot 35 i valet 2017) som stod på spel i Skottland. Tories halverade sina platser och Labour nästan utraderades. En (!) Labourledamot finns numera i den skotska delen av parlamentet.
”Ett mandat för en andra folkomröstning”, slog Sturgeon fast. Förra gången, 2014, röstade 45 procent av skottarna för självständighet.
Även i England tycker många att brexit är en usel idé, särskilt bland storstadsbor och unga. Men de har tillfälligt tvingats ge upp eftersom det inte finns någon framkomlig väg, mot till exempel en ny folkomröstning. Ett tydligt tecken på det är bakslaget i valet för Liberaldemokraterna, som visserligen fick nästan tolv procent av rösterna totalt, men inte lyckades bryta igenom någonstans. Partiledaren Jo Swimson avgick sedan hon till och med förlorat platsen i sin egen valkrets.
Vad kan hända de närmaste sju veckorna som kullkastar hela brexit? Massor – brexit är inte över förrän det är över. Det som säkrats nu är en majoritet i det brittiska parlamentet i en omröstning om avtalet, kanske redan på fredag. Det lyckades aldrig Theresa May med. Däri ligger Boris Johnsons framgång.