Elpriset i södra Sverige slog ett historiskt rekord på torsdagen, med i genomsnitt 220 öre per kilowatt-timme (kWh). Priset väntas stiga ytterligare. Allt det som experter varnat för inträffar nu samtidigt: Höga priser på naturgas och kol i Europa, fortsatt brist på överföringskapacitet från norra Sverige och slutligen också vindstilla och låga nivåer i vattenmagasinen.
Regeringen (läs: Miljöpartiet) hävdar förstås att problemen är övergående, att elnätet byggs ut med hög fart liksom vindkraften, och att Sverige redan i dag har ett stort elöverskott. Det skulle kunna vara ett lugnande besked om det inte vore för nästa mycket positiva nyhet på Sveriges Radios Lunchekot (7/10): batteritillverkaren Northvolt ska anställa ytterligare 600 ingenjörer vid sin forskningsanläggning i Västerås.
Elektrifieringen av Sverige, ett land med tung industri och en omfattande transportsektor, kommer att kosta mängder av elenergi. För närvarande är den beräknade årsförbrukningen om 25 år 240 terawatt-timmar, men den siffran kommer med all säkerhet att fortsätta uppdateras.
Vattenkraften står i dag för 45 procent av elproduktionen i Sverige. Ännu viktigare är att den står för 98 procent av reglerkraften, att den kan styras helt efter behovet varje timme. Om elförbrukningen ökar som i prognosen kommer andelen vattenkraft att minska till cirka 25 procent, då produktionen bara kan ökas marginellt och någon ny vattenkraft inte planeras.
Om samtidigt kärnkraften ska avvecklas säger det sig självt att Sverige under 2040-talet blir mycket starkt beroende av andra förnybara energikällor, som bioenergi men framför allt vindkraft. Vindkraften är inte bara väderberoende, och helt oduglig som reglerkraft, den börjar allt oftare stöta på problem när den ska byggas. Jämtländska Krokom och Ragunda är de senaste exemplen på växande motstånd mot stora vindparker.
Stefan Löfven och Socialdemokraterna har irriterat viftat bort alla oppositionens försök att tala om kärnkraft, med hänvisning till elöverskottet, nätutbyggnaden och att den är ”olönsam”. Det senare stämmer också, med nuvarande politik och riskkalkyler vill inte energibolagen bygga ny kärnkraft.
Men för varje år som går blir det tydligare att ekvationen för det klimatneutrala Sverige 2045 inte går ihop. I en ny blocköverskridande energiöverenskommelse måste kärnkraften ingå. De befintliga reaktorerna bör uppdateras och deras livslängd förlängas. Nya små reaktorer (SMR) kan ingå i mixen liksom finsk och estnisk kärnkraft. Direkt efter valet kan förhoppningsvis låsningarna släppa och vägen mot ett klimatneutralt land bli något mer trovärdig.