I början av februari röstade riksdagen ja till ett förslag från regeringen om en ny straffbestämmelse om grovt djurplågeribrott. Den nya lagen om strängare straff och mer effektiva sanktioner mot människor som gör djur illa kommer att träda i kraft vid halvårsskiftet. I ett pressmeddelande säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) att ”jag är glad för att regeringens förslag nu blir verklighet. Sverige har en modern och stark djurskyddslagstiftning som ställer höga krav på djurhållare. Men i de fall djur utsätts för brott eller då djurhållare inte lever upp till kraven som ställs för att skydda djuren, behöver samhället kunna gripa in med kraftfulla och snabba sanktioner”.
Skärpningen är välkommen. Även om Sverige på papperet har relativt strikta djurskyddsbestämmelser, ofta strängare än de omfattande regler som sedan länge gäller inom hela EU, är dessa långt ifrån tillräckliga. Särskilt problematiskt är att brott mot djur i Sverige ofta är nedprioriterade både av polis och åklagare. Det gör att alltför många av dem som vanvårdar eller plågar djur kommer undan.
Samtidigt växer antalet anmälda djurplågeribrott. Länsstyrelsen i Uppsala fick 2020 ta emot mer än dubbelt så många åtalsanmälningar som året innan. Det handlar om allt ifrån människor som lever med alltför många, undernärda och sjuka katter i hem fulla av avföring till misshandlade hundar och boskap som upptäcks smutsiga, såriga och halvt ihjälsvultna i lador som gud glömt.
De nya reglerna innebär bland annat ett nytt grovt djurplågeribrott införs i brottsbalken med en straffskala på fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Djurskyddskontrollmyndigheterna ska dessutom få rätt att besluta om sanktionsavgifter på mellan 1 000 och 100 000 för att överträdelser ska kunna bemötas snabbt och kännbart.
Hur vi människor behandlar de djur vi har omkring oss, såväl de som vi håller för nöjes skull som de vi föder upp inom livsmedelsindustrin säger en hel del om vårt samhälle. Att djur inte har samma analytiska hjärnor eller kommunicerar på samma sätt som oss människor betyder inte att de saknar förmåga att känna smärta, hunger eller oro. Det är därför vår gemensamma skyldighet att skydda dem från lidande och agera när de utsätts för våld och misskötsel.
När den nya djurskyddslagen blir verklighet i sommar kommer rättssystemet också förhoppningsvis våga bruka den fullt ut. De djurplågare som trots allt döms i dag får tyvärr oftast straff på den nedre delen av skalan.