Ingen jul utan julklappar. Ingen jul utan god mat i överflöd. Det blir ingen riktig jul 2022 för hundratusentals svenskar med knappa ekonomiska marginaler. Landet har inte upplevt en liknande vinter sedan början av 1990-talet. Alla kurvor pekar åt fel håll. Ändå är det viktigt att sortera bland kostnaderna för att kunna ge ett vettigt stöd åt dem som verkligen behöver det.
UNT har de senaste dagarna (15-16/12) rapporterat om höjda månadsavgifter för boendet, 10-15 procent för både hyres- och bostadsrätter. Höjningarna beror till största delen på högre räntor, som i sin tur är det enda sättet att bekämpa den höga inflationen. Vilket i sin tur är vad som påverkar hushåll med låga inkomster allra mest. Därför bör de höjda hyrorna om inte välkomnas så åtminstone accepteras av alla som egentligen inte har råd.
Livsmedelspriserna har ökat med 18,1 procent till och med november (SCB). Spannmål, mejeri, frukt och grönt har generellt ökat mest, basvaror som det inte går att spara in på. Det märks för varje matkasse som ska betalas, allra mest märks det för barnfamiljer.
Momsen på mat halverades redan år 2000 så där finns inte mycket att göra. Ännu lägre matmoms vore olämpligt av flera skäl. Lägre moms gynnar grupper med högre inkomster mest, sänkningen på oxfilén blir större än på korven. Det går att räkna upp en rad liknande åtgärder som har både dålig träffsäkerhet och oönskade bieffekter, däribland det så omdebatterade elstödet.
Det bästa sättet att stödja barnfamiljer som har det svårt är med bidrag, helst tillfälliga sådana. Därför är det utmärkt att ett extra bostadsbidrag betalas ut till familjer med barn under andra halvåret och att regeringen föreslagit en förlängning till 30 juni 2023. Extratillägget är på 25 procent av det ordinarie bostadsbidraget.
Anledningen till att det pratats så lite om detta och andra bidrag – och att det är först veckan före jul som Stadsmissionen bjuds in till Aktuellt-studion (15/12) och verklig utsatthet börjar diskuteras – är att det varit ett val och att den månghövdade medelklassen fått sätta agendan. Därför har så mycket av debatten och politiken handlat om elpriset och ränteuppgången.
Men de allra flesta svenskar har råd att betala elräkningen, bostadslånet och julmaten, samt att dessutom ge barnen lika många julklappar som vanligt. Det finns en buffert efter många goda år, efter flera goda decennier till och med. Inte för inte satte handeln under black friday-rean nytt rekord 2022. Trots krig, inflation och energikris blir det för 70-80 procent av befolkningen en alldeles vanlig jul även 2022.